Dubbningshemsidan
Recensioner
Happy Death Day
(Happy Death Day)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Universitetsstudenten Tree (kortform för Theresa) vaknar efter en vild kväll upp på sin födelsedag hos en kille hon aldrig sett förut. Han heter Carter, och efter alltför mycket alkohol har Tree inget minne om vad som egentligen hände under kvällen eller natten. Hon är inte jätteförtjust i att fira sin födelsedag, och är inte alltför omtyckt av de flesta; efter att mestadels ha ignorerat sin rumskompis Lori och länge haft ett förhållande med sin gifta professor. Trees födelsedag får ett abrupt slut när hon går hem på kvällen, och blir attackerad av en maskerad människa med kviv, som mördar henne. Strax därpå vaknar hon upp igen i Carters säng, och det är morgonen för hennes födelsedag igen. Dagen upprepas, men hur hon än bär sig åt slutar det alltid på samma sätt - hon blir mördad, och dagen börjar om på nytt. För att stoppa evighetsloopen måste hon nu lista ut vem hennes mördare är...
Happy Death Day har ett förvånansvärt nyskapande upplägg, som i princip handlar om Måndag hela veckan men med mord och i en rysare. Visst kan man ha åsikter kring att stjäla hela upplägget från en annan film, men till skillnad från när andra försökt plagiera Måndag hela veckan så lyckas manusförfattarna att ro det hela i land den här gången. Och det här har faktiskt blivit en riktigt bra och underhållande film. Det är förvånansvärt engagerande, och intresset hålls vid liv hela tiden. Här finns också oväntat hög igenkänningsfaktor, och man känner igen mycket från verkliga livet.
Trots vissa stereotypa rollfigurer upplevs det också trovärdigt, och de flesta rollfigurerna känns äkta. Tree har också blivit en förvånansvärt nyanserad rollfigur, som långt ifrån är någon perfekt människa men som man ändå sympatiserar för och känner med hur dumt hon än beter sig. Det är en svår balansgång, och i fel händer hade hon förmodligen blivit jobbigt osympatisk. Upplägget är onekligen väldigt tillspetsat, men trots det övernaturliga temat upplevs det ändå trovärdigt och filmen lyckas med konststycket att trots allt hänga ihop logiskt. Det är en imponerande bedrift, som ganska få manusförfattare lyckas med vid upplägg av det här slaget; och det fungerar minst lika bra som i Måndag hela veckan. Här finns också lite humor och en del charm, som hjlper till att lätta upp stämningen till vad som annars hade blivit för tungt. Här finns också en mycket fin stämning och atmosfär, som övertygar trots en och annan kliché.
Det har blivit en riktigt spännande film, med en tacksam intensitet och ett högt tempo. Det är obehagligt och lite otäckt, men någon alltför läskig film är det inte och överlag är det här mer en thriller än en rysare. Man sitter på helspänn nästan hela tiden, och det är spännande och intensivt. Här finns en krypande obehagsstämning och det är lite otäckt, men de flesta av oss har sett betydligt mer otäcka filmer genom åren och det är långt ifrån någon Blair Witch Project. Så förväntar man sig en riktigt otäck skräckfilm blir man nog besviken, men ser man på det hela mer som en otäck thriller - eller om man så vill en film i gränslandet mellan thriller och rysare - fungerar det riktigt bra. Man har trevligt och blir lite lagom skrämd av filmen, samtidigt som det även finns ett bra tänkvärt budskap och en sensmoral; men utan att ta på något sätt ta till pekpinnar.
Dock är jag inte helt förtjust i filmens fokus kring kärlekshistorien mellan Tree och Carter; i synnerhet under filmens andra halva där romantik får en allt större betydelse. Det känns lite malplacerat i det här sammanhanget, och upplevs som en onödig kliché. Inte för att det på något sätt är fel med romantik eller kärlek, men det viktiga i det här sammanhanget är trots allt inte kärlek utan om att bli en bättre människa, och då har jag svårt att se varför man ska tvinga in en kärlekshistoria som till viss del förtar en del av budskapet. Romantiska sidohistorier passar i väldigt många sammanhang, men det här är tyvärr inte ett av dem utan här borde man ha nöjt sig med vänskap. Även i övrigt förekommer några klichéer för många, i synnerhet på studentföreningen där i stort sett alla är lite väl stereotypa.
Fotot är enkelt men effektivt, och filmen har ett övertygande men inte speciellt originellt bildspråk. Skådespelarinsatserna är bra, och jag uppskattar att det till största delen rör sig om relativt okända skådespelare som man inte redan sett i femtioelva andra filmer. Jessica Rothe är mycket bra i huvudrollen som Tree, och gör en naturlig och övertygande insats i en svår roll. I fel händer hade Tree kunnat bli fruktansvärt osympatisk, men Jessica gör rollen så charmigt och realistiskt att man ändå tycker om Tree. Israel Broussard är bra som Carter och spelar trovärdigt, men får mindre att arbeta med. Rachel Matthews är oväntat bra i en stereotyp roll som Danielle, och Charles Aitken är bra som professorn Gregory.
Happy Death Day är en bra och välgjord film, som är underhållande, tänkvärd och charmig; samtidigt som den är riktigt spännande och lite obehaglig. Förväntar man sig en riktigt otäck rysare lär man bli besviken, men för oss andra som gärna ser en film precis på gränsen mellan thriller och rysare är det ett bra val. Upplägget är förvånansvärt originellt, och det är intensivt, lite otäckt och riktigt engagerande. Visst förekommer en och annan kliché, men filmen upplevs ändå ganska trovärdig och med hög igenkänningsfaktor. Men det är lite synd att manusförfattaren känt sig tvingad att blanda in romantik även där så inte behövs, då det förtar en del av filmens fina budskap om att bli en bättre människa och vara nöjd med sig själv. Vad har egentligen kärlekslivet att göra i det sammanhanget...? Men förutom det är det en lyckad film, som är väl värd att se för alla som uppskattar lite lagom otäcka filmer. Alltför minnesvärd är den kanske inte, men som underhållning för stunden duger den gott; och det finns trots allt ett djup. Därför väljer jag till sist en stabil sjua i betyg, och även fast det är tveksamt om det verkligen kan klassas som skräckfilm så är det icke desto mindre en bra film.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 20 oktober 2017
Senast uppdaterad: 20 oktober 2017
Recensionen har lästs 2775 gånger av 1575 personer, sedan den 20 oktober 2017
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
-- |
|
| Snittbetyg: |
|
7 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(59966)a(1587777))