Dubbningshemsidan
Recensioner
Isle of Dogs
(Isle of Dogs)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Inom en nära framtid sprider sig en farlig hundinfluensa över Japan, och forskarna är oroliga att denna smittsamma sjukdom även ska kunna spridas till människor. Den nya kattälskande borgmästaren i staden Megasaki, Kobayashi, beslutar att alla hundar i hela staden ska förflyttas till ett fångläger på Skräpön; en ö som bara använts som skräplager. Denna ö ska hädanefter bli känd som Hundön, där alla hundar hålls isolerade och där inga människor får sätta sin fot. Professor Watanabe från det konkurrerande Vetenskapspartiet anser sig vara nära att hitta ett botemedel till hundinfluensa, och vill därför avvakta med så drastiska planer; men han får inget gehör för sina åsikter. Sex månader senare vill Kobayashis 12-åriga adoptivson Atari till varje pris hitta sin älskade hund Spots, och "lånar" därför ett flygplan och flyger på eget bevåg till Skräpön. Spots hittar han inte, men han får hjälp av en grupp andra hundar - däribland den herrelösa vildhunden Chief - att bege sig ut på jakt efter Spots. Men under tiden fortsätter borgmästare Kobayashi sina planer på den slutliga lösningen på hundproblemet; d.v.s. att utrota alla hundar...
Wes Anderson är onekligen en skicklig regissör och manusförfattare, och även om hans filmer har hållit en lite ojämn klass har de flesta varit riktigt bra. Därför är det svårt att inte få höga förväntningar av ännu en film signerad Anderson, men Isle of Dogs liknar ärligt talat inget man tidigare sett. Det här är nog hans mest udda film hittills, och det vill ju inte säga lite... Det rör sig om stop motion-animation med dockor varvat med en gnutta handanimation; ovanligt i dagens läge.
Storyn är också mycket udda, och jag är inte riktigt säker om det ska föreställa vara ett drama eller en satir, eller någonstans mitt emellan. Det är också en invecklad historia, som handlar om politik, korruption, propaganda och rasism, och här går det att dra många paralleller till vår egen värld och verkliga händelser - däribland förstås andra världskriget, som premissen har vissa likheter med. Därigenom har det också blivit en tänkvärd och djupsint film, fast jag undrar hur många som egentligen förstår sig på alla referenser och allegorier som tas upp; somliga mer uppenbara än andra...?
Oavsett om man fattar allt eller inte, och förmodligen finns det många detaljer jag missat, är det dock en charmig och underhållande film. Det är udda och originellt, kanske lite för udda, men man dras ändå in i handlingen på ett effektivt sätt. Det är fängslande och minnesvärt, och det känns verkligen som att förflyttas till en annan värld. Filmen ger en närmast magisk känsla över sig, och det är oerhört fantasifullt. Det är småroligt, charmigt och engagerande, och här finns en viss spänning och en tacksam intensitet.
Men storyn upplevs också något överladdad, och det är en minst sagt komplicerad intrig med många turer. Visst får man utbyte av filmen även om man inte förstår alla lustiga detaljer, men det är ändå onödigt tillkrånglat med så många referenser och detaljer att man nästan storknar. Därmed undrar jag vilken den avsedda målgruppen egentligen är...? Grundstoryn om hundar passar förmodligen bäst till barn, men storyn är alldeles för invecklad och djupsint för att barn ska förstå merparten.
Det måste istället röra sig om vuxna som är den huvudsakliga målgruppen, men åtminstone i min bekantskapskrets hittar jag ingen vuxen som faktiskt frivilligt skulle vilja se tecknade filmer. Jag misstänker att min bekantskapskrets inte är den enda med den (i och för sig felaktiga) inställningen att tecknat är för barn, vilket därmed lär begränsa målgruppen. Den oerhört udda stilen, som kan vara lite svår att ta till sig, lär heller inte göra saken bättre. Man kan också skönja en antydan till rasism i historien, vad gäller skildringen av japaner, vilket är lite märkligt då budskapet snarare är raka motsatsen. Det är också lite märkligt att nästan halva filmen återges på japanska utan text, i och med att hundarnas läten översatts till engelska medan alla japaner talar sitt modersmål; om än ibland via indirekt översättning av tolk. Jag förstår tanken, men jag hade ändå velat veta vad de faktiskt säger...
Animationen är mycket välgjord, och det rör sig alltså om dockanimation enligt så kallad stop motion-teknik, som för vissa scener kombinerats med traditionella handteckningar. Den visuella stilen är minst sagt annorlunda, men här finns en fantastisk detaljrikedom som är få filmer förunnat. Den här annorlunda visuella stilen kan ta ett tag att riktigt komma in i och vänja sig vid, men när man väl gjort det blir det svårt att värja sig för den trots allt ganska tilltalande animationen...
Isle of Dogs är en oerhört udda och originell film, som inte liknar något man tidigare sett. Wes Anderson brukar ju göra annorlunda filmer, men det här är nog ändå en av hans mest udda filmer hittills; vilket inte vill säga lite. Den här udda storyn och annorlunda animationen kan ta ett tag att vänja sig vid, men när man väl gör det får man också sin belöning. Det är trots allt en både charmig, smårolig, djupsint och detaljrik film, som man lätt dras in i och därefter knappt kan släppa blicken från bioduken. Det är surrealistiskt och udda, men också tilltalande på ett märkligt sätt. Jag uppskattar alla fyndiga referenser och allegorier som förekommer, och det har blivit en djup och tänkvärd film som inte kommer lämna någon oberörd.
Frågan är snarare vilken den tilltänkta målgruppen är, och hur många som egentligen är beredd att se en animerad film i första hand avsedd för vuxna...? Barn kan säkert få ett visst utbyte av filmen, men kommer inte förstå alla snåriga och komplicerade detaljer, och knappast heller många av allegorierna. Personligen föredrar jag nog Wes Andersons mer traditionella filmer, som trots allt är mer lättillgängliga än den här surrealistiska historien, men det är ändå en riktigt bra och välgjord film. Den kommer inte passa alla, men är väl värd att se för den som uppskattar lite mer svårsmälta och udda filmer. Trots en och annan brist väljer jag därför ändå en stark sjua i betyg, och även fast jag inte kan lova att alla kommer att uppskatta filmen (den är alldeles för udda för det) kan jag åtminstone lova att man inte lär glömma den på länge...
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 3 maj 2018
Senast uppdaterad: 3 maj 2018
Recensionen har lästs 2802 gånger av 1229 personer, sedan den 3 maj 2018
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
-- |
|
| Snittbetyg: |
|
7 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(24588048)a(1587777))