Dubbningshemsidan
Recensioner
Kick-Ass 2
(Kick-Ass 2)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
På senare år har det blivit allt vanligare att serietidningar görs om till filmer och TV-serier. Som regel handlar det om superhjältar, och inte sällan kommer de ursprungliga serietidningarna från det gigantiska förlaget Marvel Comics. En av de mer ovanliga serietidningarna i genren skapades av den skotska författaren Mark Millar 2008, och ges fortfarande ut i USA. Titeln är Kick-Ass, som mig veterligen ännu inte givits ut i Sverige. Serien blev till film 2010, och Kick-Ass i regi av Matthew Vaughn blev en storsuccé över hela världen. Nu är det dags för en uppföljare till filmen, och i Kick-Ass 2 har regissören och manusförfattaren bytts ut mot Jeff Wadlow som nu både regisserat och skrivit manus. Den förra regissören Matthew Vaughn är dock fortfarande inblandad som producent.
Det har gått ett par år sedan händelserna i den första filmen, och både Dave (Kick-Ass) och den numera föräldralösa Mindy (Hit-Girl) har till största delen lagt sina dräkter på hyllan. Men deras hjältedåd har inspirerat en stor mängd människor över hela USA att även de klä ut sig och börja bete sig som superhjältar. Snart börjar Chris D'Amico, tidigare känd som Red Mist, att vilja ge igen för sin pappa Franks död och när han ärver sin familjs förmögenhet får han chansen. Han döper om sig själv till den självutnämnda superskurken Motherfucker, och börjar att ge sig på alla världens självutnämnda superhjältar - och i synnerhet Kick-Ass - på våldsammast tänkbara sätt. Då tvingas Dave att ta på sig Kick-Ass-dräkten på nytt, och helst av allt vill han bilda ett superhjälteteam med Hit-Girl. Men det är något som Mindys nya fosterfar Marcus verkligen inte vill, och istället söker Dave upp "superhjälteorganisationen" Rättvisa För Evigt som drivs av den nu reformerade maffiabossen Överste Stars and Stripes.
Kick-Ass var en riktigt bra och underhållande film, och därför hade jag ganska höga förväntningar inför uppföljaren. Till allra största delen infriades dem, även fast Kick-Ass 2 kanske inte riktigt når upp i samma höga klass som originalfilmen. Storyn är intressant, och jag uppskattar att manusförfattarna lyckats få till en ny handling som aldrig känns som en upprepning av Kick-Ass. Det är en genomarbetad handling, som följer en röd tråd samtidigt som det är lagom omfattande intrig för den här längden. Det är charmigt och underhållande, och det här är dessutom en lite djupare story än i den första filmen. Bitvis blir det faktiskt riktigt berörande, och vid ett par tillfällen kunde jag inte hålla tårarna borta.
Det är också en ganska rolig film, där man får skratta en del över de finurliga replikerna och lustiga situationerna. Jag uppskattar att filmen gjorts med glimten i ögat, och att den aldrig tar sig själv på alltför stort allvar. Därmed lyckas filmen att driva med superhjältefilmer, samtidigt som den också är en hyllning till genren. Men samtidigt håller storyn ihop tillräckligt väl så att den faktiskt går att ta på allvar, hur ironiskt det än må låta. Det är en svår balansgång, men fungerar riktigt väl i det här fallet. Trots den mycket tillspetsade storyn håller också allting ihop logiskt, och det finns inga nämnvärda logiska luckor. Därför känns det faktiskt hyfsat trovärdigt i all sin orimlighet. Samtidigt tycker jag dock inte riktigt att den här filmen är lika rolig som föregångaren, och fastän man får skratta så blir det inte lika ofta som i den första Kick-Ass.
Kick-Ass 2 är också en ganska spännande film, med ett högt tempo och en intensitet som jag uppskattar. Det händer något hela tiden, och det blir aldrig segt eller tråkigt; inte ens vid de mer stillsamma dramascenerna. Men samtidigt blir det ändå inte riktigt lika spännande som den första filmen. Dock förekommer vissa lite väl utdragna actionsekvenser, och jag har lite svårt att engageras under våldsscener av typen "alla skjuter mot alla". Visst förstår jag att det är avsiktligt, men filmen hade ändå vunnit på att de mer utdragna actionscenerna kunnat trimmas lite till förmån för mer intressanta karaktärsbaserade scener. Däremot är det trevligt att Kick-Ass 2 blivit precis lika politiskt inkorrekt som föregångaren, och det är en magstark film med mycket blod och våld. Visst har filmteamet kanske gått en smula för långt mellan varven, men efter alltför många menlösa och politiskt korrekta filmer på senare år är det ett steg i rätt riktning med manusförfattare som inte bryr sig om tabubelagda ämnen utan satsar hårt oavsett konsekvenser.
Vissa rollfigurer har också blivit lite väl stereotypa och endimensionella, där det mest solklara fallet är Motherfucker. Fast å andra sidan hinner både Dave/Kick-Ass och Mindy/Hit Girl blivit mer mångbottnade och nyanserade än tidigare, och det uppskattar jag. Det är också hög tid med en stark och självsäker kvinnlig rollfigur; en fin förebild i en tid då kvinnosynen i filmer oftast lämnar en hel del övrigt att önska. Därmed inte sagt att det vore önskvärt om alla 15-åriga tjejer börjar gå runt och skjuta folk, men på film är det i alla fall betydligt trevligare än passiva kvinnliga rollfigurer som egentligen inte gör någonting...
Kick-Ass 2 erbjuder ett snyggt foto och ett effektivt bildspråk, även om det inte sticker ut som något alltför utöver det vanliga. Specialeffekterna är bra och håller hög klass. Det ser visserligen inte superrealistiskt ut, men till den surrealistiska och komiska stil som filmen håller så passar det bra och smälter in naturligt. Dialogen är precis som senast förstklassig, och håller en imponerande hög nivå med en hel del "one-liners" men utan att någonsin kompromissa med den autentiska känslan. Musiken är bra, men samtidigt inte riktigt lika minnesvärd eller helgjuten som i originalfilmen.
Skådespelarinsatserna är överlag riktigt bra, och jag uppskattar att alla rollfigurer från den första filmen spelas av samma skådespelare som då. Aaron Johnson är återigen riktigt bra i huvudrollen, och fastän han gör en typisk "nördroll" så gör han det på ett naturligt och övertygande sätt som aldrig känns påklistrat. Fastän Aaron är en brittisk skådis, så talar han också med fullt trovärdig amerikansk accent, något som trots allt är på förunnat. Nu 16-åriga Chloe Moretz är fullkomligt lysande som Mindy/Hit Girl, och är om möjligt ännu bättre än i ettan. Hon lyfter hela filmen med sin oerhört imponerande rollprestation, som hela tiden förblir naturlig, berörande och trovärdig. Chloe är en av de bästa skådespelarna som finns just nu, men det här är ändå en av hennes bästa rollprestationer på mycket länge. Claudia Lee är riktigt bra som Brooke, och gör en trovärdig rollprestation i en svår och avsiktligt stereotypt roll. Lyndsy Fonseca är bra som Katie, men får tyvärr ingenting att arbeta med i den här filmen. Christopher Mintz-Plasse spelar över en del, men känns trots allt lite mer naturlig och mindre malplacerad än i den första filmen. Jim Carrey är betydligt bättre än väntat i rollen som Överste Stars and Stripes, och fastän han spelar över (avsiktligt) sker det på ett fräscht sätt och gör detta till Jims bästa rollprestation på lång tid. Det största problemet med ensemblen i tvåan är tyvärr Clark Duke. Han spelar visserligen bra, men då han spelar ungefär på samma sätt som han alltid gjort - plus att skådisen heller inte blivit känd för särskilt många fler roller - är det omöjligt att inte tänka på hans rollfigur i den långkörande TV-serien Greek. Det förtar en del av filmillusionen, vilket är tråkigt då det egentligen inte är något fel på Clarks insats.
Kick-Ass 2 är en bra och underhållande film, som på ett vågat och lyckat sätt kombinerar humor med spänning. Här finns lite grand av allting - drama, humor, action och t.o.m. drifter med traditionella high school-filmer. Det är en både rolig och spännande film, som bibehåller ett intensivt tempo trots ganska lång speltid. Filmen lär inte passa alla, då somliga lär ta illa vid sig av en del av de mer magstarka och blodiga scenerna, men så länge man vet vad man ger sig in i så blir man sannolikt inte besviken. Samtidigt tycker jag dock att filmen inte riktigt når upp i samma höga klass som den första filmen, och vid några tillfällen blir det lite oengagerande med alltför utdragna och bitvis poänglösa slagsmålsscener. Det är ändå en bra film väl värd att se för de flesta, och mitt betyg stannar på en halvstabil sjua.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 15 augusti 2013
Senast uppdaterad: 16 augusti 2013
Recensionen har lästs 10073 gånger av 6886 personer, sedan den 15 augusti 2013
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
-- |
|
| Snittbetyg: |
|
7 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(17533126)a(1587777))