Dubbningshemsidan
Recensioner
Sune vs. Sune
(Sune vs. Sune)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Sune ser fram emot att börja i fjärde klass, och även gå steget framåt med Sofie. Men första dagen i skolan blir han försenad, och när han kommer till skolan sitter det redan en annan kille på hans plats. Den nya eleven heter också Sune, och är lite äldre och lite coolare. Till råga på allt insisterar klassföreståndaren att all personal och alla elever hädanefter ska kalla Sune för "Sune 2", medan den nya Sune bara får heta "Sune". Den nya Sune har bott i USA, och blir snabbt populär hos alla elever - och dessutom verkar Sofie vara lite för intresserad av den nya eleven, vilket får original-Sune att bli oerhört svartsjuk. Den nya Sune måste bort...! Under tiden drabbas pappa Rudolf av en medelålderskris, och säger upp sig från jobbet för att satsa på en musikkarriär (trots en något tveksam talang); samtidigt som mamma Karin blir avundsjuk på nya Sunes perfekta mamma...
De flesta av Sune-filmerna genom åren, och det börjar onekligen ha blivit en del, har varit ganska bra eller åtminstone helt okej; och nästan alla har varit sevärda men har sällan uppnått några direkta höjder eller ens varit alltför minnesvärda. Fast det har nog inte nödvändigtvis varit ambitionen heller, då jag förmodar att syftet huvudsakligen varit som bred och lättsam familjeunderhållning för stunden. Därför är det väl heller inte direkt förvånansvärt att man nu satsar på ännu en film i serien, men lite mer överraskande är kanske att samtliga skådespelare bytts ut sedan senast - inklusive föräldrarna, som inte lär ha åldrats alltför mycket de senaste åren. Det kan man ha delade meningar om, men Sune vs Sune är i alla fall en ganska bra och underhållande film.
Det är trevligt att den här filmen fått ett lite större djup än tidigare, och nu handlar det inte om någon semesterresa utan istället en lite mer inre resa. Det passar förvånansvärt bra, och därför får filmen lite fler nyanser än förut och ett större djup. Stilen är också ändrad, och nu rör det sig mer om igenkänningskomik och mindre om billig slapstick-komik där Rudolf klantar sig för femtioelfte gången. Rudolf begår fortfarande sina misstag, men nu kan man mer känna igen sig hos honom när det inte längre handlar om lyteskomik eller buskis. Jag uppskattar också att mamma Karin fått större utrymme än tidigare, och har för första gången på länge fått substans och utrymme i berättelsen, istället för att bara sucka och bekymra sig för sin hopplösa make. Det är ett stort steg i rätt riktning, och gör att "nya" Sune känns mer tidsenlig.
Därför blir det heller inte lika överdrivet som förut, utan en mer trovärdig och jordnära berättelse. Det är visserligen fortfarande tillspetsat, men inte till den grad att man irriterar sig över det; som lite för ofta tidigare varit fallet. Det är också ganska roligt, och man får skratta en del åt replikerna och situationerna. Åtminstone för mig upplevs det roligare nu än tidigare, när det inte längre rör sig om billig slapstick-komik i samma utsträckning som förut, utan istället en mer igenkännande humor - det fungerar bättre, och gör att skratten inte fastnar i halsen på samma sätt som det åtminstone bitvis var fallet förut.
Men det är fortfarande ingen stor skrattfest, och de klockrena poängerna lyser nästan helt med sin frånvaro. Istället rör det sig om småfniss och ett och annat lite större skratt, men det är inte direkt någon intelligent humor och det finns betydligt roligare filmer här i världen. Däremot finns det en påtaglig charm, vilket förhöjer helhetsintrycket. Överlag är det engagerande och underhållande, och tiden går fort.
Däremot känns historien lite förenklad, och framförallt sker upplösningen på ett onaturligt snabbt sätt, vilket förtar en del av känslan. Då filmen trots allt inte blivit så lång, så känns det onödigt att just slutet ska gå så snabbt framåt, när det hade blivit mer trovärdigt om filmen kunnat få några minuter till på sig. Trots den lite mer realistiska stilen blir det ibland ändå också för överdrivet, men den här gången är det framförallt mamma Karin som känns överdriven och tillspetsad hellre än pappa Rudolf. Jag är heller inte helt förtjust i de Star Wars-inspirerade fantasiscener som förekommer lite här och var, som har en relevans och är småroligt de första gångerna, men som därefter överanvänds tills de tappat sitt syfte. Då filmen i övrigt är så pass igenkännande är det också tråkigt att lärarinnan upplevs stereotyp - och vilken anständig lärare skulle egentligen tänka tanken på att kalla en elev för "Sune 2"...?
Fotot är enkelt men funktionellt, och har ett effektivt men föga originellt bildspråk. Skådespelarinsatserna är överlag bra, men tyvärr är alltså samtliga skådespelare utbytta gentemot de tidigare filmerna. Att Sune och Håkan behövt bytas ut är väl fullt förståeligt, så här några år efter den senaste filmen, men resten av ensemblen är väl mer tveksamt. Elis Gerdt är ganska bra som Sune och spelar naturligt och trovärdigt, men jag tycker ändå att den förra XXX var snäppet vassare. Baxter Renman är bra som Håkan, och spelar förvånansvärt bra för att vara en så ung svensk barnskådespelare.
Den alltid lika talangfulla Tea Stjärne har trots sin ringa ålder redan varit med i många dubbningar (kanske mest känd som Suri i Jessie och Bunk\'d), och det är trevligt att få se henne som storasyster Anna. Hon spelar bättre än alla tidigare skådespelare som gjort den här rollen, och gör en trovärdig och naturlig rollprestation. Till skillnad från tidigare är Anna heller inte alls lika stereotyp och endimensionell, vilket är mycket glädjande. Lily Wahlsteen är också bra som Sofie. Men så har vi det här med Sunes föräldrar... Komikern Sissela Benn känns tyvärr inte alls särskilt naturlig som mamma Karin, och hon spelar bitvis över ganska påtagligt. Det känns ungefär som hennes karaktär Filippa Bark, och det borde det verkligen inte göra... Fredrik Hallgren (känd från bl.a. Bonusfamiljen) är däremot bättre än väntat som pappa Rudolf, och gör en betydligt mer nedtonad och trovärdig rolltolkning gentemot den tyvärr ganska överspelande Morgan Alling. Fredrik kommer kanske inte upp i Peder Habers kaliber, men är i alla fall den näst bästa skådespelare som spelat Rudolf, och gör riktigt bra ifrån sig. Det innebär alltså att Rudolfs skådespelare är bättre än i den tidigare trilogin (2012 - 2014), medan Karins skådespelare är sämre.
Sune vs Sune är en ganska bra och underhållande film, som är både humoristisk och igenkännande på ett naturligt sätt. Det är ett stort steg uppåt gentemot den senaste trilogin, som i alltför hög grad gick ut på slapstick-komik och att pappa Rudolf skulle klanta sig med allt han gör, och därför är det glädjande att det nya filmteamet tar berättelsen på ett större allvar och baserar sin humor mer på igenkänning och trovärdiga situationer. Därför blir filmen både mer realistisk, mer jordnära och även mer engagerande. Det är lite synd att Sissela Benn tyvärr inte verkar klara av att spela mamma Karin på ett tillräckligt nedtonat och trovärdigt sätt, utan istället spelar över och känns onaturlig; men däremot är de flesta andra skådespelare bättre än förut. Fortfarande förekommer också en del lite för överdrivna situationer, men trots bristerna är det här en av de bästa Sune-filmerna hittills och definitivt bättre än de tre senaste filmerna. Det är förvisso lättsam underhållning, men en mer passande sådan som passar för både barn och vuxna. Det är alltså en film som inte når upp till några höjder, men som icke desto mindre är fullt sevärd för de flesta, varför en svag sjua känns som det mest rättvisa betyget.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 29 november 2018
Senast uppdaterad: 29 november 2018
Recensionen har lästs 2286 gånger av 1350 personer, sedan den 29 november 2018
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
-- |
|
| Snittbetyg: |
|
7 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(18507732)a(1587777))