Dubbningshemsidan
Recensioner
Under the Tree
(Undir trénu)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Atli och Agnes har varit gifta i flera år, och har en dotter vid namn Ása. Numera verkar de dock mestadels stanna kvar på grund av dottern, och kärleken går på sparlåga. När Agnes ertappar Atli med att onanera framför en datorskärm där han tittar på en egeninspelad sexvideo med honom och hans f.d. flickvän blir det droppen för Agnes, som kastar ut honom från lägenheten med omedelbar verkan och helst inte vill att han ska ha något med deras dotter att göra heller. Atli tvingas istället flytta tillbaka till sina föräldrar Baldvin och Inga, som bor i en fin villa i centrala Reykjavik. Tyvärr är dock föräldrarna - som fortfarande aldrig återhämtat sig efter att deras äldsta son försvunnit spårlöst för många år sedan - fullt upptagna med en bitter grannfejd med sina grannar Konrad och Eybjorg, efter att de sistnämnda klagar på att Baldvin och Ingas gigantiska träd på gården skymmer all sol på deras altan. Baldvin och Inga vill helst inte ens ansa trädet minsta lilla, och definitivt inte för att någon annan vill det. Därifrån eskalerar det, och snart misstänker Inga att grannarna kidnappat hennes katt, som helt lyser med sin frånvaro...
Man kan fråga sig varför man väljer att översätta en isländsk titel till en engelsk dito, men Under the Tree är hursomhelst en bra film med en intressant story. Här finns många intressanta och fascinerande beståndsdelar, och det är en skruvad men ändå hyfsat trovärdig premiss som målas upp. Därigenom har det också blivit en bra och underhållande film, som lyckas att både roa och oroa. Rollfigurerna är intressanta och mångfacetterade, och jag uppskattar att ingen i det här dramat är helt svartvit. I stort sett alla har både bra och dåliga sidor, och ingen är helt "god" eller "ond". Till skillnad från de flesta andra filmer finns heller ingen regelrätt antagonist, då vi får se båda sidors synvinkel vid konflikter. Det uppskattar jag, och gör att filmen får oväntat många nyanser och en oväntad dynamik.
Ibland kan man dock skönja att filmen förväntar sig att man ska sympatisera främst med Atli, och det är lite problematiskt då han visserligen är en trovärdig karaktär men som också ärligt talat är ganska osympatisk. Visst är det många (de flesta) i filmen som går lite för långt, men det är ändå lite svårt att tycka synd om någon som visserligen menar väl men beter sig så pass barnsligt. Däremot lyckas filmen på ett skickligt sätt att få dramat att framstå som realistiskt och jordnära trots att det är ganska skruvat. Det är en imponerande bedrift, och gör att filmen blir engagerande. Intresset hålls vid liv på ett effektivt sätt, och här finns många bottnar och en komplex situation. Det är också elegant att lyckas få fram en så pass komplicerad och omfattande story, men utan att det någonsin blir rörigt eller svårbegripligt. Det är också mycket finstämt och stämningsfullt, vilket bidrar till attdet blivit en mycket engagerande film som man aldrig släpper blicken från.
Av någon outgrundlig anledning kategoriseras Under the Tree i hemlandet som en dramakomedi, eller i vissa fall rentav som en svart komedi. Och svart är det alla gånger, men särskilt komiskt blir det sällan. Det här är snarare en tragedi, som är mörk och dyster och som sällan uppvisar några större ljusglimtar. Jag småfnissade vid ett par tillfällen, men längre än så gick det aldrig, och för mig är det här snarare ett becksvart drama hellre än en komedi. Jag vet ärligt talat inte om det här beror på kulturkrockar mellan Island och Sverige, om det bara är jag som har ovanlig smak, om filmmakarna har ett märkligt sinne för humor eller om kategoriseringen är "felaktig". Oavsett vilket har jag i alla fall svårt att se på det här som en komedi, då det sällan blir roligt. Att många beter sig mer eller mindre tokigt är inte samma sak som att det faktiskt är humoristiskt, och även fast många går för långt känner man ändå inte att det finns något komiskt i de här överdrifterna.
Ser man på filmen som ett renodlat drama fungerar det betydligt bättre, då det trots allt både är fängslande, underhållande och berörande. Mycket mer än så kan man kanske inte begära, och jag uppskattar de många nyanserna i det här realistiska dramat. Bäst fungerar det under filmens första halva, då det är relativt lågmält och avskalat, och då många går lite för långt men utan att tappa verklighetskopplingen. Det fungerar riktigt bra, då det är underhållande, gripande och dessutom mycket tänkvärt. Problemet är att ju längre filmen pågår, desto mer börjar intrigerna att spåra ur. Det som länge hållit sig till en lagom och trovärdig nivå börjar till sist att spåra ur mer och mer, då alla börjar bete sig alltmer drastiskt och dumdristigt. Till sist kan man knappt känna för någon längre, mer än möjligen Agnes, då alla andra beter sig så märkligt så att den dittills så realistiska stilen tappar i trovärdighet. I synnerhet under den sista halvtimmen går det lite för långt med allt, och dramatiken tappar en del av sin laddning då nästan alla börjar bete sig ologiskt och osympatiskt.
En del av problemet är förmodligen att Under the Tree försöker berätta lite för mycket i relation till sin speltid. En och en halv timme är inte mycket för att både berätta om Atlis och Agnes relation, relationen till dottern Ása och vårdnadstvisten, Atlis föräldrar, sorgen efter hans försvunna bror, grannfejden med grannarna och dessutom göra ett försök att vi även ska hinna lära känna just Eybjorg och Konrad. Någonting hade behövt göras åt det här - antingen hade filmen behövt förlängas, eller också hade någonting i storyn behövt tas bort eller förenklas, för som det är nu blir det varken hackat eller malet då manusförfattarna försöker berätta mer än vad tiden egentligen räcker till för. Det här resulterar i att vissa sidohistorier och planteringar aldrig riktigt leder någonstans, medan andra löses för lättvindigt. I en tid då merparten av alla filmer blir för långa för sitt eget bästa känns det egendomligt med en film som egentligen blivit för kort, och som hade behövt förlängas för att få med allt som manusförfattarna vill berätta om. Samtidigt förekommer också ett par lite för långa scener, då vi bland annat får se Konrads sångkör sjunga i flera minuter utan handling. Vad var egentligen vitsen med det...?
Fotot är utmärkt, och filmen har ett starkt och effektivt bildspråk med en imponerande detaljrikedom. Här har ingenting lämnats åt slumpen, och det är både läckert och förmedlar en utmärkt stämning. Skådespelarinsatserna är också mycket bra, och jag uppskattar att det rör sig om åtminstone för en svensk publik relativt okända skådespelare som man inte redan sett i femtioelva andra filmer - det gör utmärkt för trovärdigheten och filmillusionen. Steinþór Hróar Steinþórsson är mycket bra som Atli, och Lára Jóhanna Jónsdóttir är utmärkt som Agnes. Sigurður Sigurjónsson gör ett lite mer lågmält spel som Baldvin, men spelar mycket bra och övertygande i sin enkelhet. Edda Björgvinsdóttir är också bra som Inga, men balanserar ibland på gränsen till överspel i sin svåra roll.
Under the Tree är en bra och välgjord film, som är djupsint, nyanserad och underhållande. Det finns lite humor, en del charm och ett påtagligt djup, även om det framförallt är mörkt och utan något stort framtidshopp. Jag uppskattar att vi för de flesta får se båda goda och dåliga egenskaper, och likaså att det inte finns någon tydlig protagonist eller antagonist - precis som i verkligheten. Här finns många intressanta beståndsdelar och scener, och det är en minnesvärd film som man inte lär glömma i första taget. Men efter en utmärkt första halva börjar filmen att spåra ur mer och mer, och här finns ärligt talat för många sidohistorier och rollfigurer för en så kort film. Det vore välbehövligt om filmen antingen kunnat förlängas, eller historien kunnat trimmas med någon sidohistoria mindre, för som det är nu är det mycket som inte riktigt får det utrymme som hade behövts. Så Under the Tree hade behövt en översyn av manuset, men är ändå en film som är väl värd att se för de flesta, även fast bristerna gör att jag inte med gott samvete kan ge den mer än en stabil sjua i betyg.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 7 juni 2018
Senast uppdaterad: 7 juni 2018
Recensionen har lästs 1828 gånger av 1057 personer, sedan den 7 juni 2018
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
-- |
|
| Snittbetyg: |
|
7 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(24588048)a(1587777))