Dubbningshemsidan
Recensioner
Van Wilder - Freshman Year
(Van Wilder: Freshman Year)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Nordisk Film för recensionsexemplaret
I den vid det här laget närmast kultförklarade ungdomskomedin Van the Man från 2002 fick vi stifta bekantskap med Van Wilder; en festprisse som tyckte om universitetslivet så mycket att han såg till att alltid bli underkänd för att få gå om sista året gång på gång. När filmer blir populära är det inte direkt ovanligt med uppföljare, och i det här fallet kom den 2006 genom Van Wilder 2: The Rise of Taj - trots titeln medverkade Van Wilder dock inte själv där, utan istället var det en biroll från ettan (utbytesstudenten Taj) som hade den nya huvudrollen. Den filmen blev aldrig någon stor succé, men skam den som ger sig. I regi av den erfarne TV-producenten men ganska oerfarne regissören Harvey Glazer har Van Wilder: Freshman Year nu haft premiär. Precis som tvåan har även denna släppts direkt på DVD, och detsamma gäller i Sverige.
Till skillnad från tvåan får vi nu återse Van Wilder, och detta har skett genom en så kallad prequel; d.v.s. en uppföljare som utspelas innan originalfilmen. Här får vi istället återgå till Van Wilders allra första år på universitetet Coolidge College; ett universitet som fått rykte för att vara en riktig festskola utan alltför stort fokus på själva studierna. Därför blir Van Wilder chockad när han anländer till skolan, och den har förändrats en del från ryktena. En ny rektor har tagit över driften, den forne militären Charles Reardon, och han har infört en rad nya regler. Både fester, öldrickande och t.o.m. kyssar har totalförbjudits på skolområdet, och istället har religionsstudier tagit överhanden. Alltfler tjejer har dessutom avgett avhållsamhetslöfte, något som inte direkt fungerar så bra med Van Wilders vilda planer. Nu är det upp till honom att frigöra skolan från det förtryck som råder, men hans planer försvåras av både rektorn och hans "hantlangare" Dirk, som dessutom råkar vara pojkvän till den tjej som Van blivit attraherad av.
Van the Man var en mycket bra film, som lyckades att skapa något förhållandevis nytt av ett bekant tema och gjorde det med bra resultat. Tvåan var däremot inte mycket att hänga i granen, och där försvann poängen då Van Wilder själv överhuvudtaget inte var med. Därför hade jag måttligt höga förväntningar inför den tredje filmen, men Van Wilder: Freshman Year är faktiskt en bra och underhållande film. Så kallade prequels är inte direkt optimala, och en del av syftet med sådana försvinner alltid då man ju vet vad som kommer att hända i framtiden. Men i och med att Van the Man trots allt lyckades att gå ut universitetet i den första filmen, så vore det svårt att fortsätta på det i en ren uppföljare. Därför är en prequel trots allt det bästa alternativet, för att få fortsätta se just Van Wilder - till skillnad från exempelvis American Pie-filmerna, så bygger det här franchiset för mycket på just den karaktären för att det ska funka att se andra personer (vilket film nr 2 bevisade).
Medan Van the Man upplevdes som en förhållandevis originell film för sin tid, så kan dock detsamma inte sägas om Van Wilder: Freshman Year. Numera känns det mesta igen från andra filmer, och särskilt många nya idéer har inte manusförfattarna lyckats att komma med. Däremot har filmteamet lyckats att skapa en film som behåller samma känsla och stil från Van the Man, men utan att kännas som en ren upprepning av den filmen. Det finns visserligen vissa likheter och vissa komiska element som upprepas, men överlag är det en förhållandevis ny story. Grundstoryn är intressant och har åtminstone inga uppenbara likheter med andra filmer, varför det känns som tillräckligt bra för en film som denna.
Trots allt är det ingen som ser ungdomskomedier av det här slaget för någon djup storyline, och filmen lyckas väl med syftet. Här är det ren underhållning som gäller, och där lyckas filmen över förväntan. Det är riktigt roligt, och jag skrattade vid ett ganska stort antal tillfällen. Det är dock långt ifrån samma rena skrattfest som Van the Man, och jämfört med den har denna film en bit kvar att gå. Här är det inte roligt hela tiden på samma sätt, även om det absolut finns många komiska poänger. Men dessbättre fungerar filmen hyfsat som drama med en intressant och engagerande intrig, varför det inte gör så mycket med de partier som inte är särskilt humoristiska. Dessutom uppskattar jag att filmen driver en del med den dubbelmoral som bland annat råder hos många grupper i USA.
Karaktärsporträtten varierar dock en del. De enda riktigt mångbottnade och nyanserade rollfigurerna är Van Wilder och Kaitlin, och Van Wilder känns också som samma person som i den första filmen. De flesta andra är ganska endimensionella, och det är få andra som erbjuder något nämnvärt djup. Framförallt hade jag väntat mig mer av Vans rumskompis Farley, som trots allt har en viss relevans för handlingen men som ändå blivit alltför platt och ointressant. Det var lite bättre ställt på den punkten i den första filmen. Fastän storyn inte har många likheter med den från Van the Man, så känns temat och upplägget tydligt igen. Till skillnad från många av de senare American Pie-filmerna, så lyckas filmteamet här att bibehålla rätt känsla och stil varför det verkligen känns som samma filmserie.
Precis som tidigare är det också ganska extrema och vulgära scener, med mycket nakenscener och i synnerhet kvinnor med bar överkropp är nästan mer regel än undantag under filmen. Man kan tycka att det har blivit lite för mycket av det goda, då det förekommer nakenscener även när det faktiskt inte fyller någon funktion, men trots allt blir det aldrig särskilt konstlat varför det ändå fungerar ganska väl. Och de flesta (heterosexuella) tonårskillar, som säkerligen utgör den främsta målgruppen för filmen, har förmodligen ingenting emot att se nakna tjejer i överflöd. Man märker dock att det är just killar som filmen riktar in sig på i första hand, för nakenheten har inte blivit särskilt jämställd. Medan det fullkomligt kryllar av nakna tjejer, så är det väldigt ont om nakna killar i filmen. Jag har ingenting emot det beslutet, men jag misstänker att de flesta tjejer inte tycker likadant, varför det hade varit ett enkelt sätt att bredda målgruppen att få se nakenscener hos båda könen.
Det jag stör mig på är vissa lite väl smaklösa skämt och storylines, som inte tillför någonting här utan passerar gränsen för det anständiga med råge. Visserligen är kiss och bajs-humor näst intill oundvikligt i tonårskomedier, men det borde finnas någon gräns och här har det överutnyttjats. Dessutom irriterade jag mig över vissa komiska element som känns som rena efterapningar av scener i första Van the Man, och som inte tillför något nytt här. Utan att avslöja för mycket, så handlar det om ett par scener med den hund som spelar en ganska stor roll i handlingen. Det är tråkigt att manusförfattarna inte kunnat hitta på någonting nytt, istället för att härma efter skämt i den första filmen, som dessutom var nog så smaklösa då. Tidsmässigt stämmer filmen heller inte särskilt bra in, då den känns som nutid men hellre borde vara 1990-tal för att stämma överens med storyn i Van the Man. Van Wilder: Freshman Year erbjuder ett snyggt och funktionellt foto, och fastän bildspråket inte sticker ut från mängden, så fyller det sin funktion och är vad man kan förvänta sig av en lågbudgetfilm som denna. Filmen har också bra musik, vilket förhöjer helhetsintrycket.
Bland skådespelarna är det tråkigt att Van Wilder bytt skådis jämfört med den första filmen, och istället för Ryan Reynolds är det nu Jonathan Bennett som spelar huvudrollen. Skådespelarbyten är aldrig lyckade och förtar alltid en del av känslan, men dessbättre gör Jonathan en fin insats och spelar övertygande. Han är också någorlunda lik Ryan Reynolds, och behåller samma minspel och charm varför det ändå känns som någorlunda samma rollfigur. Dock tycker jag att Jonathan ser ut att vara lite för gammal för att trovärdigt kunna gå första året på gymnasiet, och det stämmer inte riktigt med åldern i den första filmen (som trots allt ska utspelas ett flertal år senare). Jag blev mycket imponerad över Kristin Cavallari, som gör en mycket bra insats som Kaitlin och spelar övertygande och trovärdigt. Nestor Aaron Absera och Jerry Shea är godkända som Farley och Yu Dum Fok, men balanserar tyvärr på gränsen till överspel och passerar ibland också den gränsen. Då är den övriga ensemblen bättre, och både Kurt Fuller, Steve Talley, Meredith Giangrande och Linden Ashby agerar bra och trovärdigt.
Van Wilder: Freshman Year är sannerligen ingen nyskapande och originell film, utan vi känner igen det mesta från andra filmer. Fastän storyn är någorlunda unik, så är temat desto mer bekant. Trots det lyckas dock ändå filmen att engagera från början till slut, och det är en rolig och underhållande film. Tiden går fort och det finns en viss substans i storyn, men fortfarande är det tämligen ytligt och ingen alltför djupsint film. Det är kanske inte världens mest minnesvärda film, men den är absolut sevärd och kan också hålla att ses om. Själv skulle jag dock först se om första Van the Man innan jag tänker tanken på att se om denna. I likhet med bl.a. American Pie-filmerna är det också uppenbart att ungdomar är den främsta målgruppen, och för målgruppen är det här säkerligen en bra film. För oss äldre krävs det att man uppskattar den här sortens ungdomskomedier för att det ska vara värt att ge filmen en chans, men jag hade trots allt fullt utbyte av den; trots att det var länge sedan jag var tonåring. Därför ger jag med viss tvekan filmen en stark sexa i betyg, men det hade inte behövts mycket för att sjuan hade varit ett faktum.
DVD-utgåvan erbjuder anamorfisk bredbild med proportionerna 1,78:1, medan ljudet är i Dolby Digital 5.1. Bild- och ljudkvaliteten är bra, men utan att utmärka sig. Filmen är textad på de fyra skandinaviska språken, men tyvärr finns ingen engelsk text och heller ingen text för hörselskadade. Textningen är lagom stor och lättläst. Den svenska översättningen håller hyfsad klass, utan grövre översättningsfel. När man matar in DVD-skivan, möts man av en distributörsjingel följt av språkvalsmeny. Det följs av varningstexter på valt språk, direkt följt av ett flertal trailers för andra filmer (som går att hoppa förbi). Därefter börjar själva filmen att spelas upp direkt, utan att någon meny visas. I likhet med de flesta nyare DVD-utgåvor från Nordisk Film finns ingen sedvanlig huvudmeny, utan trycker man på DVD-spelarens menyknapp kommer man istället tillbaka till den inledande språkvalsskärmen. Det medför också att det inte finns någon scenvalsmeny på skivan, vilket försvårar om man vill hitta åt en viss scen i filmen. Det gör också att man från menyn inte kan välja att spela upp filmen utan text, utan föredrar man att se filmen otextad måste man välja något av de skandinaviska språken och därefter stänga av texten via fjärrkontrollen när filmen startat. Av förståeliga skäl finns heller inget som helst extramaterial, vilket känns tråkigt. Särskilt förvånande är det dock inte, då filmen producerats direkt för DVD och det såvitt jag vet inte finns något extramaterial på utländska DVD-utgåvor heller.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 20 januari 2010
Senast uppdaterad: 21 januari 2010
Recensionen har lästs 3448 gånger av 1921 personer, sedan den 20 januari 2010
Betyg: |
Film/serie |
|
6 |
DVD-produktion |
|
4 |
Snittbetyg: |
|
5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg