Dubbningshemsidan

Dubbningshemsidan

Recensioner

Långfilmer på VHS/DVD/TV

Den magiska leksaksaffären
(Mr. Magorium's Wonder Emporium)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen, filmen eller dess dubbning samt sätta egna betyg.

Tack till Nordisk Film för recensionsexemplaret
Sök efter Den magiska leksaksaffären på CDON
   ANNONS
Drama / Komedi / Övernaturligt / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Barn / Familj  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 30 minuter
Film:
Genre: Dramakomedi
Produktionsland/år: USA, 2007
Produktionsbolag: Walden Media, Mandate Pictures & FilmColony
Producent: James Garavente & Richard Gladstein
Regi: Zach Helm
Manusförfattare: Zach Helm
Svensk distributör: Nordisk Film AB
Klarar av Bechdel-testet: Uppgift saknas
(Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Svensk version:
Dubbningsbolag: Scandvoice AB
Regi: Mikael Roupé
Översättning: Mikael Roupé
Tekniker: Adam Fietz
Producent: Mikael Roupé
Medverkande:
Herr Makapär - Dustin Hoffman Molly - Natalie Portman
Erik - Zach Mills Henry - Jason Bateman
Röster:
Herr Makapär - Claes Ljungmark Molly - Anna Engh
Erik - Jacob Bergström Henry - Jacob Stadell
Övriga röster:
Sharon Dyall Jennie Jahns
Kristian Ståhlgren Mikael Roupé
Adam Fietz Kalle Wallin
Disa Dyall Benjamin Lassmann
Yamineth Dyall Sebastian Straaten
Josefine Persson Edvin Lindvall
Klicka här för komplett rollista!

Zach Mills & Natalie Portman
© Stupid Zebra, LLC
Bildkälla: Nordisk Film

Barn- och familjefilmer med övernaturliga inslag tillhör inte precis ovanligheterna här i världen, men filmade ("otecknade") sådana är inte fullt lika vanliga. Manusförfattaren Zach Helm, som tidigare bl.a. skrivit Stranger Than Fiction gjorde sin debut som regissör 2007 med just Den magiska leksaksaffären. Som titeln antyder, är det en leksaksaffär som händelserna utspelas kring. Den ägs av en annorlunda gammal man vid namn herr Mackapär, som råkar vara 243 år gammal (men förvånansvärt pigg för sin ålder...). Den 23-åriga Molly är föreståndare i affären, och har jobbat där i många år. Egentligen är hon kompositör och musiker, men lyckas aldrig att skriva klart något eget verk. Deras trognaste kund är den lilla pojken Erik, som inte har några vänner utan istället ägnar all tid i affären. Och det är verkligen en magisk affär - alla leksaker är mer eller mindre levande, och leksaker trollas fram per automatik. Men herr Mackapär har inte direkt skött om affären på bästa sätt, och har aldrig vare sig deklarerat eller fört någon bokföring. Innan han dör. vill han därför få fram hur mycket affären egentligen är värd, och anlitar en revisor vid namn Henry. Det ska komma att förändra en hel del i affären...

Jag hade höga förväntningar inför den här filmen, och de infriades bara till viss del. Det är en underhållande och charmig, som är mycket fantasifull. Det märks att manusförfattaren har stor fantasi, och filmen är mycket färgglad. Tekniskt är den mycket välgjord, och specialeffekterna ser mycket verkliga ut. Dock kanske man kan tycka att filmteamet inte utnyttjat resurserna till fullo, för ibland blir det inte så mycket av de visuella effekterna. Skådespelarinsatserna är bra, även om Zach Mills gör ett lite för stelt intryck i rollen som unga Erik. Storyn är i tunnaste laget, och egentligen händer inte så mycket. Ibland kan man misstänka att regissören har prioriterat visuella färgglada effekter framför manuset, och det känns inte som särskilt lyckat. Trots allt är det ändå ganska intressant och håller någorlunda hela filmen igenom, men periodvis blir det lite väl segt och utdraget. Trots att det kategoriseras som komedi, är det inte någon jätterolig film. Den är smårolig då och då, men längre än till några få småskratt går det aldrig. Ärligt talat hade jag förväntat mig lite mer humor av en film som officiellt kategoriseras som komedi. Filmen är också förutsägbar, men det är knappast särskilt ovanligt vid dylika filmer. Målgruppen är smal och det märks tydligt att den huvudsakligen riktar in sig på just barn. För vuxna blir det därför växelvis lite väl larvigt och barnsligt, och det fantasifulla blir ibland mer irriterande än charmigt. Men visst har även vuxna utbyte av den, om än inte alls i samma utsträckning som barn. Filmen hade potential att bli mycket bra med samma förutsättningar, om man bara fått med lite mer humor och ansträngt sig lite mer för att tilltala även ungdomar och vuxna. Trots allt har ju yngre barn sällan möjlighet att själv betala för biobiljetter eller DVD-filmer, så därför vore det ju klokt att även försöka tilltala de betalande vuxna. Filmen är visserligen fullt sevärd, men bristerna är helt enkelt lite för många, varför jag nöjer mig med en svag sexa i betyg.

Att dubba spelfilmer är aldrig oproblematiskt, i och med att det är oundvikligt att det aldrig blir helt lyckat att se utländska skådespelare tala svenska. Men när filmen ändå huvudsakligen riktar in sig till barn, är det förstås ett nödvändigt ont. Bakom den svenska versionen står det relativt nystartade dubbningsbolaget Scandvoice, som tidigare bara dubbat två andra långfilmer. Företaget drivs av bl.a. den före detta Sun Studio-regissören Mikael Roupé, och då är det föga förvånande att han ligger bakom regin här. Erik spelas av Jakob Bergström. Han låter lite äldre än originalets Zach Mills, och har en lite för mörk röst. Han bibehåller dock rätt röstkaraktär, vilket är viktigare än exakt röstlikhet. Ett större problem är att han brister lite i inlevelsen, och periodvis hör man ganska tydligt att han läser innantill. Jag rekommenderar att Jakob arbetar med att träna upp inlevelsen inför framtida roller. Molly spelas av Anna Nordell. Hon låter någorlunda lik originalet, men har en lite mörkare och djupare röst och låter även aningen äldre. Men hon bibehåller rätt röstkaraktär och känsla, och inlevelsen kan inte bli mycket bättre. Som herr Mackapär hör vi Claes Ljungmark. Han har en lite för mörk röst, och har inte riktigt samma "alldagliga" röst som originalet. Dessutom bibehåller han inte originalets läspande ljud, utan pratar på ett mer normalt sätt. Han gör dock ändå en fullt godkänd rolltolkning, och bibehåller någorlunda rätt röstkaraktär. Vem som gör rösten till Eriks mamma har jag inte lyckats att lista ut, men hon låter i alla fall ganska lik originalrösten, men har en lite för mörk röst. I övrigt varierar röstlikheten mellan utmärkt och nätt och jämnt godkänt, men de flesta talar i alla fall med bra inlevelse.

Bakom den svenska översättningen står Mikael Roupé, och den verkar hålla en skaplig klass. Tyvärr förekommer dock enstaka översättningsfel, och en del märkliga ordval och uttryck som inte låter naturliga. Ett exempel är herr Mackapärs dialog (till Henry): "You're already hired, there's no need to show off". Det har här blivit "Du är redan anställd, finns ingen anledning att fjäska". Jag tycker inte riktigt att "glänsa" har samma innebörd som originalet, och meningen med originaltexten är uppenbart att Henry inte behöver glänsa med sina kunskaper. Det borde hellre ha översatts med "glänsa" eller "stila", för att få samma betydelse som originalet. Vidare har turnip (rovor, d.v.s. rotfrukten) översatts med lever, som heller inte har mycket gemensamt med originalet. Fler ologiska detaljer är att checkers översatts med schack. Det finns två olika spel som i engelskan kallas för checkers - det ena är kinaschack, och det andra är ett spel som inte förekommer i Sverige. Det spelar förvisso ingen direkt betydelse för handlingen, då vi inte får se något av spelet ifråga, men jag ser ingen anledning att kalla det hela för schack. Syftet i sammanhanget är dessutom att åsyfta barnföreteelser, och då försvinner poängen i Sverige då man knappast kan påstå att det främst är barn som spelar schack. Det vore smartare att översätta ordet med antingen kinashack eller luffarschack (det sistnämnda är förvisso felaktigt, men bibehåller syftet bättre). Man kan också tycka att en del ord inte direkt är vanligt förekommande i svenskan, såsom exempelvis sekretesspolitik - det borde hellre ha blivit sekretesspolicy i det svenska språket. Man kan också ifrågasätta översättarens kunskap i engelska måttenheter, då sju fot har översatts med tre meter (fastän det egentligen är betydligt närmare två meter). En del ordvitsar har också blivit ganska krystade i det svenska språket, varav det mest uppenbara är accountant och mutant som här blivit revisor och fis. Det låter helt enkelt allmänt ologiskt, och fungerar inte alls på samma sätt som i det engelska originalet. Det är dock ett mycket svåröversatt fall, och jag är osäker om skämtet gått att rädda till fullo i svenskan - jag kommer i alla fall inte på någon bra översättning, men en duktig översättare borde kunna komma på något lite naturligare än det här i alla fall. Vidare har Mikael Roupé ibland tagit sig väldigt stora friheter, och helt skrivit om vissa meningar och monologer. Det tydligaste exemplet är herr Mackapärs monolog om William Shakespeare och Kung Lear, som helt skrivits om till att handla om något helt annat. Det ser jag ingen som helst anledning till, då Shakespeare trots allt är känd även i Sverige. Förvisso är svenska barn knappast några experter på Shakespeare, men jag betvivlar att amerikanska dito är så mycket mer insatta. Dessutom är filmen trots allt avsedd att fungera för hela familjen, och då är det dumt att helt ta bort en av fåtalet vuxenreferenser. Det är en sak att byta ut enstaka ord och kanske någon mening, men att ändra en hel monolog på en minut är helt enkelt att ta sig för stora friheter i mina ögon. En irriterande egenhet är också att många av egennamnen har "översatts" eller försvenskats. Exempelvis har Magorium blivit Mackapär, Mortimer har blivit Mårten, Eric har blivit Erik, Steve har blivit Sven, o.s.v. Det är förvisso förståeligt för att barn lättare ska komma ihåg namnen, men det låter lite onaturligt och blir lite irriterande. Namnet Magorium har jag full förståelse för att det översatts, men de övriga borde ha lämnats ifred. Det har heller inte blivit helt konsekvent, då exempelvis Molly Mahoney bibehållits, fastän efternamnet inte låter särskilt svenskt. Dock uppskattar jag Mikael Roupés fina försök att försvenska företeelser och namn som inte svenska barn känner till. Exempelvis har Abraham Lincoln (den forna amerikanska presidenten) översatts med Gustaf Vasa, och staden Detroit har blivit Malmö. Det är ett smart drag, då båda dessa fall knappast är uppenbara för svenska barn, och kanske inte heller för alla vuxna. Översättningen av Den magiska leksaksaffären är visserligen godkänd, men det här är långt ifrån den första översättningen som Mikael Roupé gjort som haft alltför många uppenbara brister. Därför börjar jag tycka att det vore en bra idé om han i fortsättningen koncentrerar sig på det han gör bäst, d.v.s. regi och skådespeleri (där han är mycket duktig), och överlåter översättningarna åt mer rutinerade och erfarna översättare. Det vore nog bäst för alla, inklusive honom själv.

Munrörelserna stämmer mycket bra, och även vid närbilder blir det aldrig störande. Det är mycket imponerande, när det trots allt handlar om "otecknade" filmer. Någon hundraprocentig läppsynk är det visserligen inte, men mycket bättre än så här går det knappast att få vid dubbningar av engelskspråkiga spelfilmer. Dock får jag intrycket att munrörelserna prioriterats framför översättningen och ett naturligt språk, och det känns inte som rätt väg att gå. Då hade det varit bättre med någon gyllene medelväg.

Själva filmen har på både bio och DVD engelsk bildversion, men filmens titel i början har översatts via speakerröst (en röst som tillhör Jakob Bergström) - på bio angavs även den svenska titeln via undertexter, men det finns inte kvar på DVD-versionen. Viktigare textskyltar under filmens gång översätts med hjälp av omskrivna dialoger, där rollfigurer i filmen översätter vad som står på skyltarna. Generellt är det en elegant och fiffig lösning, men vid några tillfällen låter det ganska tillgjort, och då vore det smartare med översättning via en neutral speakerröst - då hade man också sluppit att tänka på att personernas ansikten inte får synas medan de läser upp texter som originalskådespelarna aldrig säger. Sluttexterna står på engelska utan bearbetning. Efter alla sluttexter listas svenska röster och studiocredits. Det går förvånansvärt långsamt, och för en gångs skull hinner man faktiskt någorlunda läsa allt. Den svenska rollistan är tyvärr mycket kortfattad, och listar enbart fyra skådespelare med tillhörande rollfigur; resten anges enbart i grupp som "Övriga röster". Förvisso är filmen unik såtillvida att det är bara är fyra personer som har stora roller, och de flesta andra är mindre biroller. Men åtminstone några andra roller hade varit önskvärt att sätta ut - exempelvis har Eriks mamma en åtminstone halvväsentlig roll och medverkar i ett par scener, men står ändå inte utsatt. På bio visades den svenska rollistan märkligt nog före filmen började, och då gick det också betydligt fortare än på DVD. Jag är glad att den ologiska detaljen rättats till i DVD-versionen, men då Nordisk Film tidigare ofta använt DVD-standardens möjlighet till alternativa kameravinklar för att sätta ut svenska dubbcredits under själva sluttexterna är det tråkigt att detsamma inte gäller den här filmen.

På bio släpptes filmen i Sverige enbart i svenskdubbad form. På DVD finns dock dessbättre även den engelskspråkiga originalversionen med - det borde vara en självklarhet, men när det gäller Nordisk Film finns tyvärr några exempel på motsatsen genom åren. Bilden är i anamorfisk Widescreen med proportionerna 2,35:1, och håller relativt hög kvalitet. Alla ljudspår är i Dolby Digital 5.1, och förutom det engelska originalljudet finns dubbade spår på svenska, norska, danska och finska. Det finns textning på de fyra skandinaviska språken, men ingen engelsk text. Det finns tyvärr ingen text för hörselskadade på något språk. Den svenska texten är nyöversatt, och har inte samma dialog som den svenska dubbningen. Det går heller inte ens att spela filmen på svenska med svensk text - hörselskadade tvingas därför se filmen på engelska, om de ska ha minsta lilla chans att klara sig. När man matar in DVD-skivan möts man av en distributörsjingel, som följs av språkvalsmeny. När man valt språk visas varningstexter på valt språk, och därefter visas en trailer för en annan film (på engelska utan text). Därefter dyker huvudmenyn upp, och menyn finns översatt på alla fyra skandinaviska språken. Det är uppskattat med svensk meny, men den är mycket simpel - de enda alternativen på menyn är att spela filmen i svenskdubbad form samt i svensktextad originalversion. Det går inte ens att välja andra kombinationer, och de andra nordiska språken går bara att komma åt om man väljer dessa språk från den inledande språkvalsmenyn. Det finns heller inget alternativ på menyn för att se filmen på engelska utan text - om man valt den svensktextade originalversionen går det dock att byta textning medan filmen pågår, så därför kan man alltså stänga av texten efter att filmen har startat. Tyvärr går det dock inte att byta ljudspår under filmens gång, så vill man växla mellan svenskt och engelskt ljudspår så måste man avbryta filmen, gå tillbaka till menyn och välja nytt språk. Det är mycket irriterande, och jag förstår inte att sådana här brister fortfarande förekommer. Väljer man det svenska ljudspåret går det heller inte att ens slå på någon textning under filmens gång. Såvitt jag förstår så beror det här beteendet på att filmen är programmerad på skivan via så kallad seamless branching, för att i de dubbade versionerna kunna visa lokala dubbcredits som samma titel direkt efter sluttexterna - räkneverket fortsätter alltså att rulla, och det blir alltså inte något uthopp till ytterligare filmsnuttar, på samma sätt som bl.a. Disney och Universal brukar göra. Det gör förvisso att man när dubbcreditsen visas fortfarande kan spola tillbaka till själva filmen, då allting behandlas som en enda lång film. Men trots allt bör nackdelarna väga över, varför det hade varit smartare att låta svenska credits visas via programmerat uthopp istället; i synnerhet då det ändå inte visas förrän efter de engelskspråkiga förtexterna.

För att sammanfatta dubbningen, så håller den ganska ojämn klass. Rösterna är fullt godkända, men en del röster låter inte alltför lika originalskådespelarna. Munrörelserna stämmer bra, men översättningen är mindre lyckad med ett flertal ologiska och onaturliga uttryck samt översatta egennamn. Slutintrycket blir att den svenska dubbningen är fullt godkänd och fyller sin funktion, men utmärker sig inte nämnvärt.

Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 15 augusti 2008
Senast uppdaterad: 12 november 2008

Recensionen har lästs 8823 gånger av 4812 personer, sedan den 15 augusti 2008

Betyg:
Film/serie * * * * * *      6
DVD-produktion * * *         3
Röster * * * * * * *     7
Inlevelse * * * * * * *     7
Översättning * * * * *       5
Munrörelser * * * * * * * * *   9
Helhetsintryck dubbning * * * * * *      6
Snittbetyg: * * * * * *      6

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:
Helhetsintryck dubbning:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen, filmen eller dess dubbning. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
TREA - TVÅA - NOLLA - ÅTTA
Skriv in ovanstående siffror:
 

Henrik Togerö - söndag den 18 januari 2009 kl. 19:10:
Den lille pojkens (Eriks) svenske röst var något av det sämsta jag hört på svensk film på väldigt länge. Med släpig och oinspirerad Stockholmsdialekt förstördes en stor del av filmen. Likaså Molly Mahoneys barndomsvän som kommer på besök i början av filmen etc. Rent åldersmässigt skall väl personen föreställa vara runt 20-25 (jämnårig med Molly) men den svenska rösten låter som en medelålders man (40-50 år).

psychedelic

© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna


 

Vill du annonsera här?
Kontakta webbmastern