Dubbningshemsidan
Recensioner
James och jättepersikan
(James and the Giant Peach)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till The Walt Disney Company Nordic för recensionsexemplaret
Den amerikanska regissören, producenten och manusförfattaren Tim Burton har blivit kända för visuellt annorlunda filmer, såsom Kalle och chokladfabriken, Sweeney Todd och Alice i Underlandet. En av de första filmer han var inblandad i var 1993 års The Nightmare Before Christmas, som dock regisserades av Henry Selick. Han fortsatte sin karriär med 1996 års James och jättepersikan där Tim Burton var producent men som ändå har en hel del likheter med Tims visuella stil. Filmen bygger på en barnbok med samma namn av den norsk-brittiska författaren Roald Dahl. I likhet med The Nightmare Before Christmas är även denna huvudsakligen en dockanimerad film gjord via s.k. stop motion-animering, vilket enkelt uttryckt innebär att dockor och miljöer fotograferas manuellt för varje enskild bildruta, med små variationer mellan varje bild som därefter sätts ihop.
I centrum står den unga pojken James, som bor i landsbygden i England men vars föräldrar dödats av en noshörning (!). Efter det har han tvingats flytta till sina fastrar, som behandlar James som en slav och låter honom arbeta för jämnan. De utnyttjar också föräldrarnas död och det faktum att noshörningen inte hittats som ändamål för hot, så att James inte vågar ta sig därifrån. En dag kommer han över några magiska krokodiltungor, som han råkar tappa ut över fastrarnas persikoträd. Dagen därpå har en gigantisk persika växt på platsen, och i den lyckas James ta sig in och hamnar i en magisk animerad värld. Där får han lära känna en rad insekter, och tillsammans planerar de att ta sig till New York för att därigenom bli fria från fastrarna.
Visuellt är James och jättepersikan en ganska annorlunda och nyskapande film, även om stilen påminner en smila om The Nightmare Before Christmas. Aldrig tidigare har dockanimerade filmer sett så verkliga och snygga ut, och faktum är att jag medan jag såg den länge trodde att det rörde sig om datoranimation. Det är också en intressant story, även om jag tyvärr inte läst Roald Dahls förlaga. Filmen förblir ganska engagerande, och det är charmiga rollfigurer. De flesta förblir dock tämligen endimensionella, och den enda med något påtagligt djup är just James. Han är å andra sidan en sympatisk och hyfsat genomarbetad karaktär, och man bryr sig om vad som händer.
Filmen har också en påtaglig charm, och det är en mysig och underhållande film. Det är en smårolig film, men jag hade önskat lite mer humor då det här långt ifrån är någon renodlad komedi. Trots allt är storyn relativt tunn, och då hade det underlättat med mer humor för att komma över den detaljen. Bitvis känns filmen också lite seg, och första gången jag såg filmen lyckades jag inte hålla mig vaken. Andra gången gick det bättre, men ett högre tempo hade ändå inte skadat. Det förekommer också vissa logiska luckor och en del konsekvensproblem med manuset.
Men det kanske största problemet med James och jättepersikan är de ganska många musikalnummer som förekommer. De är helt enkelt inte alltför bra. Visserligen fyller flera av sångerna en viss funktion och de flesta för handlingen framåt på ett skapligt sätt, men ingen av låtarna är vare sig minnesvärda eller alltför snygga. Redan när sluttexterna började rulla hade jag glömt de flesta tidigare låtar, och av en film med så pass mycket musik borde man kunna fordra mer än så. Medan filmen är intressant under de talade partierna, så känns den därför bitvis ganska ointressant och vid vissa tillfällen rentav tråkig under sångpartier. Jag blir förvånad över att Randy Newman, som skrivit så mycket bra musik till Pixars filmer, gjort all musik till den här - han brukar göra bättre ifrån sig än så här, och skillnaden mot hans låtar i exempelvis Toy Story-filmerna är enorm.
Däremot är animationen förstklassig, och filmen har en annorlunda stil och en fantastiskt välgjord stop motion-animation. Karaktärsdesignen är också snygg, och rörelsemönstren ser bättre ut än vad som brukar gå att åstadkomma vid den här typen av dockanimation. Jag är inte lika nöjd med spelfilmsinslagen i början och slutet, som ser lite gammaldags ut och av betydligt enklare stil än den imponerande animationen. Dessutom blir det lite för stor skarv för att vänja om sig från spelfilm till animation, då även James från början varit filmad men senare förvandlas till en animerad karaktär. Det känns lite märkligt, och det tog mig en stund att vänja om sig. Det hade nog därför varit bättre om James förblivit filmad med bara resterande karaktärer animerade, alternativt om hela filmen varit dockanimerad.
James och jättepersikan har onekligen sina brister, och trots den ovanligt korta speltiden på 1 timme 16 minuter känns den lite för lång. Rollfigurerna är intressanta, men tyvärr lider manuset av vissa problem för att inte tala om de för många sångerna. Men det finns absolut en påtaglig charm, vilket tillsammans med den fantastiska visuella stilen, scenografin och animationen förhöjer helhetsintrycket. Filmen är fullt sevärd för de flesta, men lär fungera bättre för barn än för vuxna - för många vuxna lär stilen och de absurda inslagen avskräcka. Betygsmässigt ger jag efter moget övervägande James och jättepersikan en sexa, och fastän jag inte ångrar att jag sett den så är det inget jag vill se om i första taget.
James och jättepersikan har aldrig dubbats till svenska, utan har både vid biopremiären och samtliga VHS- och DVD-utgåvor släppts i svensktextad originalversion. Det är i och för sig ganska förståeligt, då det inte är en renodlad barnfilm. Men å andra sidan är det en familjefilm som passar ganska bra för de flesta åldrar, och som många barn säkert uppskattar mer än vuxna. Därför hade det varit önskvärt med svensk dubbning till DVD-utgåvan, och en del av målgruppen lär gå förlorad genom att inte också erbjuda svensk dubb som alternativ till det engelska ljudspåret.
DVD-utgåvan erbjuder bild i formatet 1,66:1, men den är inte som anamorfisk Widescreen utan som 4:3. Det innebär smala svarta fält upp- och nedtill, vilket på en Widescreen-TV innebär svarta fält på alla fyra sidorna (även om de flesta Widescreen-TV:s oftast har någon form av inzoomingsfunktion för att lösa problemet). Vid det här formatet - som är ganska precis mitt emellan normalbild och Widescreen - så finns det ingen perfekt lösning i och med att Widescreen på DVD automatiskt innebär 1,78:1 (fullskärm på en Widescreen-TV), vilket alltså är lite för brett. Men i och med att det bör vara vanligare med Widescreen-TV än 4:3-TV i dagens läge så tycker jag ändå att anamorfisk Widescreen hade varit att föredra (vilket då innebär 1,78:1 med smala svarta fält till vänster och höger inbakade i bilden). Ljudet är i Dolby Digital 5.1, och förutom det engelska ljudspåret finns en italiensk och spansk dubbning. Filmen är textad på sju språk, däribland de fyra skandinaviska språken. Det finns också både vanlig engelsk text och engelska för hörselskadade, vilket jag uppskattar, men tyvärr finns ingen svensk text för hörselskadade. När man matar in skivan möts man av språkvalsmeny, som följs av en kort distributörsjingel. Därefter kommer man direkt till huvudmenyn, som är stilren och stillastående, men som tyvärr bara finns på engelska. Väljer man att spela filmen visas varningstexter på valt språk i fem sekunder innan själva filmen börjar.
Som extramaterial finns en kort bakom kulisserna-dokumentär på knappt fem minuter, som är intressant och ger en viss inblick i produktionen av filmen. Men tyvärr är den alldeles för kort och går inte in tillräckligt på djupet. Därefter hittar man en musikvideo med ledmotivet "Good News" med Randy Newman, som är en hyfsad låt men inget märkvärdigt. Slutligen finns även en ursprunglig biotrailer för filmen, vilket är precis så spännande som det låter. Där tar det roliga slut, och det är värt att notera att DVD-omslaget anger extramaterialet lite vilseledande - där står "Bakom kulisserna" och "Så gjordes filmen" som två separata inslag, vilket i själva verket är samma. Med tanke på att filmen gjordes 1996 får man kanske vara hyfsat nöjd med extramaterialet ändå, och dessutom har allt svensk text vilket sannerligen inte tillhör vanligheterna i dagens läge.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 11 mars 2011
Senast uppdaterad: 11 mars 2011
Recensionen har lästs 4463 gånger av 2608 personer, sedan den 11 mars 2011
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
6 |
| DVD-produktion |
|
5 |
| Snittbetyg: |
 |
5,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(1054872)a(1587777))