Dubbningshemsidan

Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Our Idiot Brother
(Our Idiot Brother)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till SF Video för recensionsexemplaret
Sök efter Our Idiot Brother på CDON
   ANNONS
Drama / Komedi / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 26 minuter
Genre: Dramakomedi
Produktionsland/år: USA, 2011
Produktionsbolag: The Weinstein Company, Big Beach Films, Likely Story & Hyde Park Films
Producent: Anthony Bregman, Peter Saraf & Marc Turtletaub
Regi: Jesse Peretz
Manusförfattare: Evgenia Peretz, David Schisgall & Jesse Peretz
Svensk distributör: SF Video/Svensk Filmindustri
Klarar av Bechdel-testet: Ja, klarar alla tre steg
(Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Ned - Paul Rudd Liz - Emily Mortimer
Natalie - Zooey Deschanel Miranda - Elizabeth Banks
Cindy - Rashida Jones Dylan - Steve Coogan
Janet - Kathryn Hahn Billy - T.J. Miller
Ilene (mamma) - Shirley Knight Konstapel Coleman (övervakaren) - Sterling K. Brown
Arabella - Janet Montgomery Tatiana - Lydia Haug
River - Matthew Mindler Echo - Kayla Squiteri / Summer Squiteri
Jeremy - Adam Scott Christian - Hugh Dancy

Ned är en välmenande men alldeles för godtrogen och naiv kille, som lever ett stillsamt familjeliv med sin sambo Janet och deras hund Willie Nelson på en gård där de odlar biodynamiskt odlade grönsaker. Men Ned hamnar i fängelse efter att han sålt hasch till en uniformerad polis i tjänst - han gjorde trots allt bara vad polisen bad om - och när han kommer ut åtta månader senare har allting förändrats. Janet har träffat en annan man, som numera bor i deras gemensamma hus och Ned blir snabbt utkastad. Och han får inte ens behålla sin älskade hund. Utan jobb eller möjlighet att skaffa ny lägenhet blir hans tre systrar tvungna att "ta hand" om honom, och han får turas om att bo med dem. Liz är hemmafru med två barn och maken Dylan som är dokumentärfilmare; men deras äktenskap är allt annat än passionerat, och Dylan verkar också lite väl intresserad av intervjuobjektet för hans senaste film. Natalie är en bisexuell konstnär och ståuppkomiker, som underhåller på en nästan tom komediklubb inför en måttligt entusiastisk publik och lever tillsammans med advokaten Cindy. Miranda är en journalist, som hittills inte fått alltför glamourösa uppdrag men som nu äntligen har fått ett finare jobb; att intervjua en brittisk societetsdam med kontakter med kungahuset - men att skriva en tillräckligt matnyttig artikel blir inte lätt när hon får strikta instruktioner att inte ta upp Arabellas ökända förhållanden med sitt ex. Allas liv förändras radikalt när Ned turas om att bo med dem, och hans extremt ärliga och naiva stil där ordet "vit lögn" är ett främmande begrepp, ställer till stora problem...

Till en början framstår Our Idiot Brother som en ganska rörig och osammanhängande film, och det blir lätt oengagerande när filmmakarna försöker att snabbt introducera alla centrala rollfigurer på ett sätt som gör att samtliga framstår som mer eller mindre stereotypa. Men när filmen väl kommer igång utvecklas det faktiskt till en riktigt bra och underhållande film. Storyn är intressant, även om det knappast är särskilt originellt. Det finns en hel del charm och filmen är väldigt underhållande och trevlig. Det finns ett visst djup och en bra sensmoral, utan att det känns som pekpinnar.

Framförallt är det en riktigt rolig film. Man får skratta ganska ofta, och vid några tillfällen väntar stora gapskratt. Samtidigt är det en relativt lågmäld film, långt ifrån den "tokroliga" slapstick-stilen som man kanske förväntar sig av titeln. Här finns nästan ingen som helst slapstick-komik och ingen som helst "kiss och bajs"-humor. Det är uppfriskande i dagens läge, och gör att filmen känns fräsch och förhållandevis nyskapande. Istället har filmen en ganska intelligent och lågmäld humor, som inte är av den överdrivna tokroliga stilen utan överlag håller sig på rätt sida och är rolig utan att bli "för" rolig. Det är heller ingen renodlad komedi, utan fungerar nästan lika bra som drama med en intressant och genomarbetad story och ett hyfsat djup. Förvisso är det långt ifrån någon jättedjup och filosofisk film, men det är mer än vad man brukar kunna förvänta sig av lättsamma komedier.

När man väl lär känna dem blir de flesta rollfigurer förhållandevis nyanserade och mångbottnade, och det är lätt att känna för flera av dem. Bäst ställt är det med de tre systrarna, som definitivt är filmens största behållning. Alla tre har också fått ta upp ungefär lika stor plats så att ingen tar överhanden, och manusförfattarna har på ett snyggt sätt balanserat och fördelat storyn mellan de olika personerna. Trots titeln är Ned heller ingen renodlad huvudroll, utan manusförfattarna har intelligent sett till att alla ska få utrymme och kännas nyanserade.

Inledningsvis är Ned dock ett visst irritationsmoment, då han framstår som mer än lovligt naiv och periodvis beter sig oerhört korkat. Jag tror exempelvis inte att någon människa verkligen är korkad nog att sälja narkotika till en uniformerad polis i tjänst; hur snällt han än ber... Ibland blir det lite för mycket, och även om det finns en tanke bakom Neds otroliga godtrogenhet så hade filmen vunnit på att tonas ner en smula; inte minst för trovärdighetens skull. Därför varierar trovärdigheten lite, och bitvis fallerar det även om filmen överlag känns realistisk. Men det blir bättre under den andra halvan, då Ned framstår som lite mer normal och man bättre förstår hans beteende. Det höjer helhetsintrycket en del, och gör att andra halvlek överlag känns lite vassare än den första.

Jag kan också tycka att det inte riktigt finns en konkret röd tråd med Neds beteende, då han ibland beter sig ganska normalt och sympatiskt och ibland blir mer än lovligt korkad. Idiotisk är han egentligen aldrig, men ibland blir han lite för socialt efterbliven och det kan bli lite för mycket av allting. Det verkar nästan som att manusförfattarna ibland har anpassat Neds beteende och manér en smula utifrån vad som behövs för respektive scen, och därför känns det inte alltid helt logiskt. Exflickvännen Janet har tyvärr blivit lite väl stereotyp och endimensionell, och framstår som allt annat än vettig. Det är lite tråkigt och onödigt med en så onyanserad skildring av just henne - vi hade förstått poängen även med mer subtila medel. Även syskonens mamma Ilene har blivit lite väl endimensionell, och får inte särskilt stort utrymme i filmen. Det är tråkigt, men fullt förståeligt.

Trots att storyn är förhållandevis tunn kan Our Idiot Brother upplevas som onödigt kort, då man ska hinna lära känna både Ned och alla hans tre systrar; och dessutom deras partners. Med en speltid på bara 1 timme 26 minuter hinner man inte riktigt få någon alltför djup inblick i någon av dem, utan författarna hinner mest skrapa på ytan på systrarna och deras liv. Det är fullt förståeligt och ett svårlösligt problem för en film, men om filmen kunnat förlängas en smula så hade det sannolikt gått bättre att få lära känna alla lite bättre och få en lite djupare inblick. Men filmens längd gör också att det aldrig hinner bli utdraget eller tråkigt, utan filmen fängslar och berör med enkla medel.

Fotot är snyggt, och filmen har ett effektivt bildspråk och några fina vyer. Klippningen är lyckad och filmen har också bra musik. Skådespelarinsatserna är överlag utmärkta, och jag uppskattar att filmteamet satsat på överlag underskattade men talangfulla skådisar som sällan fått den uppmärksamhet de så väl förtjänar. Paul Rudd - som inte brukar tillhöra någon av mina favoriter - gör en riktigt bra insats som Ned och lyckas på ett skickligt sätt att få oss att tycka om karaktären hur korkat han än beter sig. Men framförallt är Elizabeth Banks, Emily Mortimer och inte minst Zooey Deschanel (för övrigt en av mina favoritskådisar) fullkomligt lysande som de tre systrarna, och gör fantastiska rollprestationer av sällan skådat slag. Alla tre lyckas att stjäla varenda scen de är med i, och alla har dessutom trovärdig personkemi så att de faktiskt känns som systrar. Rashida Jones är också mycket bra som Natalies flickvän Cindy. Den alltid lika talangfulla Kathryn Hahn (troligtvis mest känd från Jordan rättsläkare) gör allt som går av den endimensionella och otacksamma rollen som exflickvännen Janet, men den här lilla och stereotypa rollen känns som lite slöseri på en så duktig karaktärsskådespelerska som Kathryn.

Our Idiot Brother är en lågmäld, charmig och underhållande dramakomedi, som både har en hel del humor men samtidigt också är ett ganska seriöst och tänkvärt drama. Ibland kan det bli lite för mycket med Neds korkade och godtrogna beteende, och filmen hade vunnit på ett lite mer finslipat manus. Det är också förhållandevis förutsägbart. Men det är ändå en trevlig och underhållande film, som är väl värd att se för de allra flesta. I slutändan är filmen dock inte riktigt tillräckligt minnesvärd för att motivera ett högre betyg än en sjua, och även fast filmen är mycket underhållande för stunden så saknas det där lilla extra som skulle motivera mig att vilja se om filmen. Men det kanske största problemet är nog för filmen att nå ut till rätt målgrupp, då titeln lätt kan ge intrycket att det rör sig om en oseriös "slamskomedi" av samma slag som bl.a. Adam Sandler gjort sig känd för. Det här är betydligt mer lågmält och seriöst än så, och en bättre titel hade kanske gjort att filmen lättare nått ut till rätt publik.

DVD-utgåvan erbjuder bild i anamorfisk Widescreen med proportionerna 1,85:1. Ljudet finns i Dolby Digital 5.1 och DTS, och bild- och ljudkvaliteten är bra. Filmen är textad på de fyra skandinaviska språken, men tyvärr finns ingen engelsk text och heller ingen text för hörselskadade. Textningen är lagom stor och lättläst, och översättningen håller ganska hög klass. När man matar in DVD-skivan, möts man av en distributörsjingel följt av språkvalsmeny. Det följs av varningstexter på valt språk, innan ett flertal trailers visas (som går att hoppa förbi). Därefter kommer vi till en engelskspråkig huvudmeny som är stillastående och stilren. Tyvärr finns inget extramaterial alls, vilket är tråkigt då jag verkligen hade velat höra mer om tankarna bakom filmen.

Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 3 april 2012
Senast uppdaterad: 4 april 2012

Recensionen har lästs 3009 gånger av 1636 personer, sedan den 3 april 2012

Betyg:
Film/serie * * * * * * *     7
DVD-produktion * * * *        4
Snittbetyg: * * * * * och en halv      5,5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
SJUA - ETTA - ETTA - TREA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna


 

Vill du annonsera här?
Kontakta webbmastern