Dubbningshemsidan

Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Youth
(Youth)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till Scanbox Vision för recensionsexemplaret
Sök efter Youth på CDON
   ANNONS
Drama / Komedi / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 2 timmar 4 minuter
Genre: Dramakomedi
Produktionsland/år: Frankrike/Italien/Schweiz/Storbritannien, 2015
Produktionsbolag: Indigo Film, Pathé Pictures International & Barbary Films, i samarbete med Medusa Film, Number 9 Films & France 2 Cinéma
Producent: Carlotta Calori, Francesca Cima & Nicola Giuliano
Regi: Paolo Sorrentino
Manusförfattare: Paolo Sorrentino
Svensk distributör: Scanbox Entertainment Sweden AB
Klarar av Bechdel-testet: Nej, klarar bara steg 1
(Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Fred Ballinger - Michael Caine Mick Boyle - Harvey Keitel
Lena Ballinger - Rachel Weisz Jimmy Tree - Paul Dano
Julian Boyle - Ed Stoppard Sig själv - Paloma Faith
Diego Maradona - Roly Serrano Diegos fru - Loredana Cannata
Miss Universum - Madalina Ghenea Drottningens sändebud - Alex Macqueen
Massösen - Luna Mijovic Melanie - Sonia Gessner
Brenda Morel - Jane Fonda Manusförfattarna - Nate Dern / Alex Beckett / Mark Gessner / Tom Lipinski / Chloe Pirrie
Luca Moroder - Robert Seethaler Eskorttjejen - Gabriella Belisario

På ett spahotell i Schweiz möts 80-åriga Fred Ballinger och Mick Boyle, vars barn är gifta med varandra och de därigenom har varit goda vänner i flera decennier. Fred har varit en av världens mest kända dirigenter, för de flesta mest känd genom den enkla men populära "Simple Songs", men nu är han pensionerad och vill lägga allt bakom sig. Mick är filmregissör, och trots att hans filmer blivit mindre och mindre populära med åren vill han inte överge sin karriär utan jobbar tillsammans med sex unga manusförfattare på vad han tror ska bli hans bästa film någonsin. Med på hotellet finns också Freds dotter Lena, som nu håller på att tappa fattningen efter att hennes man (Micks son) precis lämnat henne. Och under tiden vill ett sändebud till drottningen av England att Fred till varje pris ska börja om som dirigent och hålla i en konsert till hennes ära; och de insisterar på att han ska dirigera just "Simple Songs" - den enda av hans verk som Fred absolut inte längre vill framföra offentligt.

Jag har högst begränsad erfarenhet av Paolo Sorrentino som regissör, men Youth är åtminstone med allmänna mått mätt en annorlunda film. Historien är enkel men intressant, och utifrån detta har Sorrentino lyckats väva ihop en fascinerande och bra film. Det är engagerande, och intresset hålls vid liv nästan hela tiden. Här finns många reflektioner över att bli gammal, livet och om ungdomen; och det har blivit en tänkvärd film med ett hyfsat djup. Man dras in i handlingen, och det finns också många intressanta rollfigurer. Både Fred och Mick hinner få många nyanser, och har blivit intressanta rollfigurer man kommer att minnas. Även Freds dotter Lena har blivit en nyanserad och genomarbetad rollfigur som känns äkta. Genom det relativt stora persongalleriet hinner man tyvärr inte riktigt få grepp om alla, men det är många kul och intressanta rollfigurer som vi får se.

Dialogen är också genomarbetad och autentisk, och känns både vass, filosofisk och rolig. Någon jätterolig film är det inte, utan trots kategoriseringen dramakomedi är det här mer ett drama i mina ögon. Men den är kryddad med en del humor, och ganska ofta blir det småroligt. Jag skrattade nog aldrig högt, men en del småfniss väntar i alla fall och det är i och för sig bättre ställt än en del andra filmer. Samtidigt håller filmen även som drama, då det är förhållandevis djupsint och med ett imponerande persongalleri som man snabbt vill veta mer om.

Youth har en helt egen visuell och narrativ stil, och liknar inte riktigt något annat. Det är bedövande vackert, tänkvärt och med intressanta rollfigurer. Det är en mycket lågmäld och avskalad film, som satsar mer på visuella aspekter än på dialog och där den yttre handlingen är begränsad. Det är ganska minimalistiskt, men samtidigt oerhört finstämt och vackert. Man skulle kunna beskriva filmen som en korsning mellan Roy Andersson, Wes Anderson och bröderna Coen; och det är precis så märkligt som det låter. Men icke desto mindre dras man in i handlingen, som förblir fängslande och intressant.

Men på gott och ont är det också en mycket långsam film, och egentligen händer inte särskilt mycket alls. Tempot är lågt, och Sorrentino tar tid på sig att introducera rollfigurerna och premissen. När de två timmarna har gått har man hunnit få en inblick i personernas liv, men fortfarande återstår flera frågetecken och jag kan inte påstå att man blir så jättemycket klokare. Det är vackert men stillsamt, och egentligen kan nästan hela handlingen beskrivas i en mening. Det händer hela tiden precis tillräckligt mycket så att man vill fortsätta titta, varken mer eller mindre. Det gäller att vara pigg och utvilad när man ser filmen, för annars är det något tveksamt om man håller sig vaken under detta närmast sövande drama. Om man föredrar intensiva actionfilmer lär man nog finna detta olidligt tråkigt, men överlag tycker jag ändå om det.

Dock kan man ibland skönja att Paolo Sorrentino valt att prioritera yta framför substans, då allting fokuserar på miljön och ytan samtidigt som det inte alltid är så djupsint som jag hade önskat. Och ärligt talat är jag fortfarande inte riktigt säker på vad Sorrentino egentligen velat säga kring åldrande. Det förekommer också några sexistiska och gubbsjuka inslag, vilket är beklagligt i en i övrigt så pass djupsint film. Det förekommer en del nakenscener, som inte tillför något till handlingen i sig. Eller vad sägs om en lång och utdragen scen där Miss Universum klär av sig naken och går ner i en pool, som Fred och Mick stirrar på. Jag hoppas att en så prisbelönad regissör inte redan blivit gubbsjuk vid 45 års ålder, men finns det någon djupare tanke bakom en sådan poänglös scen går den i så fall över mitt huvud. Det är tråkigt, då filmen i övrigt har en hyfsad kvinnosyn och en del av dialogen pekar på att inte objektifiera kvinnor; något som dock skär sig mot dessa poänglösa gubbsjuka inslag. Antingen finns det någon tanke som jag inte lyckats uppfatta, eller så lever Sorrentino inte som han lär.

Med så många rollfigurer hinner heller inte alla få den substans jag hade önskat, och jag hade framförallt gärna velat se mer av Freds dotter Lena. Hon är i grund och botten en intressant karaktär, men hinner inte så mycket mer än att gå runt och vara arg/ledsen. Det förekommer också ett flertal scener med en massös och annan personal på spaet, som jag inte riktigt vet vad tanken är då man aldrig lär känna dessa personer tillräckligt väl - lite synd, för i synnerhet en namnlös massös hade jag velat lära känna bättre.

Fotot är utmärkt, och erbjuder oerhört vackra vyer i kombination med ett fantastiskt bildspråk där nästan varenda bildruta är som ett litet konstverk. Visuellt kan det inte gärna bli mycket bättre. Skådespelarinsatserna är också riktigt bra. Michael Caine är utmärkt som Fred, och gör en imponerande rollprestation av en svår rollfigur. Harvey Keitel är också mycket bra, och gör kanske sin bästa insats någonsin. Rachel Weisz är utmärkt som Lena, men får tyvärr inte tillräckligt att arbeta med. Jane Fonda gör en minnesvärd biroll och spelar bra, men medverkar bara i ett par scener. Därutöver blev jag också imponerad av Luna Mijovic i en färgstark men i slutändan ganska intetsägande rollfigur som spaets massös.

Youth är en ojämn men överlag bra film, som är oerhört vacker och stämningsfull samtidigt som det finns ett visst djup och intressanta rollfigurer. Det märks att avsikten varit den bästa, och Sorrentino är utan tvekan en talangfull regissör. Åtminstone utifrån den här filmen är jag dock inte riktigt lika övertygad över hans talang som manusförfattare, för ibland känns det lite för tomt och det märks att fokuset legat på en vacker yta hellre än substans. Och det är utan tvekan väldigt vackert, men jag har svårt att komma över att vissa rollfigurer blivit så underutvecklade - framförallt finns det ingen ursäkt till att Lena, som ändå är en viktig rollfigur för handlingen, försummas så kraftigt. Förmodligen kommer Youth att uppskattas bäst av personer som är närmare huvudkaraktärernas ålder, och då jag inte faller inom den kategorin är jag kanske inte rätt person att bedöma den. Men jag finner det ändå vara en ganska bra film, som är tänkvärd, vacker och underhållande. Jag saknar dock det här lilla extra som skulle kunna göra filmen mer minnesvärd, och därför nöjer jag mig med en hyfsat stabil sjua i betyg.

Blu-Ray-utgåvan erbjuder bild i Widescreen med proportionerna 2,35:1, medan ljudet är i DTS-HD 5.1. Bild- och ljudkvaliteten är mycket bra. Det finns textning på de fyra skandinaviska språken, men tyvärr finns ingen engelsk text och heller ingen textning för hörselskadade. Textningen är tyvärr i minsta laget och kantlinjerna är tunna, vilket gör det ganska svårläst under ljusare partier; men överlag är det ändå en hyfsat lättläst text. Den svenska översättningen håller en ganska hög klass, och jag kunde inte upptäcka några nämnvärda översättningsfel men däremot ett fåtal fall där man valt aningen för direkta och raka översättningar. När man matar in BD-skivan möts man av en distributörsjingel följt av språkvalsmeny och varningstexter (som inte går att hoppa förbi). Därpå kommer man direkt till huvudmenyn, som är stilren men tyvärr endast engelskspråkig. Det enda bonusmaterialet som finns är sex trailers för andra filmer, individuellt valbara från en meny, men det är väl tveksamt om det verkligen kan klassas som bonusmaterial... Trailerna saknar textning.

Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 10 februari 2016
Senast uppdaterad: 16 juni 2016

Recensionen har lästs 3286 gånger av 1794 personer, sedan den 10 februari 2016

Betyg:
Film/serie * * * * * * *     7
DVD-produktion * * * *        4
Snittbetyg: * * * * * och en halv      5,5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
ÅTTA - TVÅA - FYRA - FEMMA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna


 

Vill du annonsera här?
Kontakta webbmastern