Dubbningshemsidan
Recensioner
Le Week-End
(Le Week-End)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Det brittiska paret Nick och Meg har varit gifta i 30 år, och till sin bröllopsdag återvänder de till Paris där de en gång i tiden hade sin bröllopsresa. De har planerat att bo på samma charmiga hotell i Montmartre som de bodde på för 30 år sedan, men hotellet visar sig inte riktigt vara så fint som de vill minnas det. Framförallt Meg kan inte tänka sig att bo på det slitna hotellet, och de tar istället in på lyxhotell under helgen.
Le Week-End har en enkel men intressant story. Den tar upp teman och frågeställningar som är universellt gångbara, speciellt för en äldre publik, och gör det på ett fascinerande sätt. Men samtidigt är det i tunnaste laget. Ett äldre par firar sin bröllopsdag i Paris, grälar lite, funderar över livet - och särskilt mycket mer än så är det inte. Visst är det intressant och finstämt, men på film blir det lite för lite av allting. Trots allt finns egentligen ingen konflikt eller ens mycket till intrig, utan det handlar nästan uteslutande om Meg och Nicks äktenskap.
Resultatet är en helt okej film, men som trots stora ambitioner inte riktigt lyckats kompensera för den tunna intrigen. Det är charmigt och mycket stämningsfullt, och jag uppskattar den lågmälda stilen som genomsyrar Le Week-End. Bitvis är det ganska roligt, och man får skratta lite grand över de situationer och repliker som förekommer. Dialogen är också förstklassig, och det rör sig om oerhört genomarbetad och trovärdig dialog som bidrar till en finstämd och lagom vemodig film. Fast ibland kan man tycka att dialogen känns lite för perfekt, så att den därför upplevs som något otrovärdig.
Det är mörkt och dystert, men samtidigt aldrig för dystert utan alltid med ett visst framtidshopp. Det är engagerande, underhållande och djupsint. Det är också mysigt, och Meg och Nick har blivit mångbottnade rollfigurer som känns äkta. Morgan har däremot blivit mer endimensionell, och hans främsta uppgift är snarare att fungera som katalysator för Meg och Nick.
Men tyvärr blir det också ganska ojämnt, och trots de bästa ambitioner blir det lite för ofta i segaste laget. Det förekommer ett flertal lite väl utdragna situationer, och i synnerhet ett flertal av scenerna med Morgan är plågsamt långsamma då allting verkar stå och stampa på samma ställe lite för länge. Det blir helt enkelt för tunt, och den trovärdiga dialogen lyckas inte helt att gottgöra för det. Då det händer så lite kan man ibland rentav tycka att det blir lite småtråkigt, för att i nästa stund återigen dras in i den fascinerande filmen. Det är lite för ojämnt i mina ögon, och någonting är utan tvekan fel när en så kort film (just under en och en halv timme) upplevs seg. Det abrupta slutet lämnar också en del övrigt att önska.
Fotot är enkelt men snyggt, och filmen har ett stabilt men inte speciellt nyskapande bildspråk. Ljudmixningen känns dock något tveksam, och har man ingen text är det nog långt ifrån problemfritt att uppfatta allt som sägs. Skådespelarinsatserna är mycket bra. Både Jim Broadbent ocg Lindsay Duncan spelar mycket bra, och gör trovärdiga rollprestationer helt utan överspel. Jeff Goldblum är också bra, och särskilt många fler väsentliga skådespelare än så finns inte.
Le Week-End är en ganska bra film, som underhåller med sin lyckade blandning mellan humor och allvar; mellan hopp och elände. Det är stämningsfullt och lågmält, och vi slipper också all översentimentalitet. Men samtidigt är det lite för ojämnt, och storyn är i tunnaste laget. Jag kan också tycka att vi inte riktigt får tillräcklig bakgrundsinformation om de två huvudrollerna, så att man undrar lite över vad som hänt tidigare. Kort sagt blev jag lite besviken, då filmen haft en så god potential och hade kunnat bli riktigt bra. Nu stannar det på en helt okej film, och det är visserligen inget större fel med det, men samtidigt lite bortkastad potential. Det blir helt enkelt lite för tunt, varför mitt betyg stannar på en stabil sexa.
Det är mycket möjligt att Le Week-End uppskattas bättre om man är äldre, och därför lättare kan relatera till rollfigurerna. Det skulle i så fall kunna förklara varför så många recensenter verkar överbegeistrade av filmen. Samtidigt borde man dock inte behöva vara i samma ålder som rollfigurerna för att uppskatta en film, och en tillräckligt bra film borde kunna tilltala alla oavsett ålder.
Jag har tyvärr inte fått tillgång till DVD-utgåvan eller Blu-Ray-utgåvan för recension, och kan därför inte uttala mig om DVD-produktionen eller eventuellt extramaterial.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 30 maj 2014
Senast uppdaterad: 30 maj 2014
Recensionen har lästs 3178 gånger av 1769 personer, sedan den 30 maj 2014
Betyg: |
Film/serie |
|
6 |
DVD-produktion |
|
-- |
|
Snittbetyg: |
|
6 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg