Dubbningshemsidan

Dubbningshemsidan

Recensioner

Långfilmer på VHS/DVD/TV

Skönheten och odjuret
(Beauty and the Beast)
Disneys tecknade långfilm

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen, filmen eller dess dubbning samt sätta egna betyg.

Tack till The Walt Disney Company Nordic för recensionsexemplaret
Sök efter Skönheten och odjuret på CDON
   ANNONS
Komedi / Musikal / Fantasy / Äventyr / Romantik / Historiskt / Övernaturligt / Tecknat / Handanimerad / Baserad på bok / Långfilm
Målgrupp: Barn / Familj  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 28 minuter
Film:
Genre: Tecknad fantasyäventyrsmusikal
Produktionsland/år: USA, 1991
Produktionsbolag: Walt Disney Pictures & Walt Disney Feature Animation, i samarbete med Silver Screen Partners IV
Producent: Don Hahn & Howard Ashman
Regi: Gary Trousdale & Kirk Wise
Manusförfattare: Roger Allers & Linda Woolverton, baserad på en folksaga av Jeanne-Marie Leprince de Beaumont
Svensk distributör: Walt Disney Studios Home Entertainment AB
Klarar av Bechdel-testet: Nej, klarar bara steg 1 och 2
(Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Svensk version:
Dubbningsbolag: Barrefelt Produktion AB / KM Studio AB / Disney Character Voices International
Regi: Doreen Denning
Översättning: Doreen Denning
Sångtexter: Ingela "Pling" Forsman
Musikalisk ledning: Anders Neglin
Tekniker: Lars Klettner & Håkan Wollgård
Producent: Mari-Anne Barrefelt
Röster:
Belle - Sofia Källgren Odjuret - Tommy Körberg
Lumiére - Jan Malmsjö Clocksworth - Åke Lagergren
Mrs. Potts - Meta Velander Chip - Daniel Falkman
Gaston - Hans Josefsson Le Fou - Claes Malmberg
Tant Garderob - Siv Wennberg Vippan - Irene Lindh
Maurice - Anders Nyström Dr. Mörk - Leif Liljeroth
Berättare - Erland Josephson
Klicka här för komplett rollista!
Klikk her for den komplette norske rollelisten!

De amerikanska regissörerna och producenterna Gary Trousdale och Kirk Wise jobbade som animatörer i många år (främst hos Disney), innan de blev kända i större skala genom manuset till Oliver och gänget. De fortsatte att jobba tillsammans i ett flertal år, och hann bl.a. regissera Ringaren i Notre Dame och Atlantis - en försvunnen värld för Disney, innan de på senare år blivit verksamma på var sitt håll. Bådas regidebut blev Disneys klassiker Skönheten och odjuret, som blev den allra första animerade filmen som nominerats till en Oscar för bästa film. Till dags dato har endast två animerade filmer blivit nominerade (den andra var 2009 års Upp), vilket också innebär att Skönheten och odjuret fortfarande är den enda handanimerade filmen som nominerats till bästa film. Det var också en av de sista filmerna som den smått legendariska kompositören Howard Ashman skrev musiken till, och han agerade också exekutiv producent. Filmen är i grunden baserad på en fransk folksaga som traditionellt sett har tillskrivits den franska 1700-talsförfattarinnan Jeanne-Marie Le Prince de Beaumont (även om hon egentligen inte skrev sagan från scratch). Den första DVD-utgåvan av filmen har varit utgången länge, och därför är nyutgåvan på DVD och Blu-Ray eftertraktad av många.

I filmens prolog får vi lära känna en bortskämd och elak ung prins i ett fjärran land, som efter att ha avvisat en häxa med härjat utseende förvandlas till ett odjur. All personal och alla andra i slottet förvandlas också till olika föremål, och så ska det förbli tills den namnlösa prinsen lyckas få någon att bli kär i honom. Ett flertal år senare lever den vackra men lite annorlunda kvinnan Belle ett stillsamt liv i en namnlös fransk by tillsammans med sin pappa som är uppfinnare. Hennes pappa råkar en dag åka vilse och kommer till det slott där Odjuret bor, och när Belle kommer för att rädda honom blir hon själv fånge i slottet. Men med tiden inser hon att Odjuret inte är fullt lika otäckt som han först verkat.

Skönheten och odjuret har aldrig tillhört någon av mina favoriter bland Disneys klassiker, men jag har alltid tyckt om filmen. Det gör jag fortfarande, även fast jag måste medge att de många fina Disney-filmer som gjorts sedan den här gjordes har gjort att jag inte längre upplever filmen riktigt lika märkvärdig. Det är i alla fall en underhållande, charmig och välgjord film. Storyn är intressant, och de flesta av rollfigurerna är relativt mångbottnade. Det tydligaste undantaget är Gaston, som är så endimensionell och stereotyp som det överhuvudtaget är möjligt. Det är förstås avsiktligt för den här karaktären, men trots allt borde även antagonister kunna få ett lite större djup än så här.

Däremot erbjuder filmen rikligt med charm, romantik och en del humor. Det blir aldrig jätteroligt, men några mindre skratt får man i alla fall ur sig och det duger gott när handlingen är så intressant. Filmen erbjuder också en fin stämning och atmosfär som övertygar, och därför blir det hela tiden fängslande och berörande. Dock lider Skönheten och odjuret också av en del brister, som drar ner helhetsintrycket. Storyn är i tunnaste laget, även fast det inte är något stort problem. Det förekommer en del logiska luckor, och dessutom har jag svårt att få tidsaspekterna för filmens händelseförlopp att gå ihop logiskt.

Animationen håller relativt hög klass, och det är vacker handanimation med naturliga rörelsemönster och fina utseenden. Problemet är att animationen inte alltid är helt konsekvent, och vissa karaktärers utseenden har en tendens att förändras under filmens gång. Det gäller bland annat Belle, vars ansiktsdrag förändras lite mellan olika scener. Det är förstås en logisk följdeffekt av många animatörer som arbetar med samma film, men Disney har lyckats bättre med andra handanimerade filmer från samma tidsperiod. Däremot har de fåtal datoranimerade scener som förekommer vävts ihop med handanimationen mycket snyggt, och man kan inte enkelt se vad som är vad.

Sångerna är dock mycket fina och stämningsfulla, och de flesta för handlingen framåt på ett fint sätt. Alla är mycket minnesvärda och stannar kvar i ens medvetande långt efter att sluttexterna rullat, vilket också bidrar till ett positivt intryck.

Skönheten och odjuret är absolut en riktigt bra film, och när jag såg den de första gångerna tyckte jag att en åtta i betyg var en självklarhet, och att Oscarsnomineringen för bästa film var berättigad. Men filmen har inte klarat tidens tand riktigt lika väl som jag hade önskat, och när jag nu såg om den för första gången på nästan 10 år var jag inte lika imponerad. Fortfarande är det en underhållande, charmig och trevlig film, men trots ett påtagligt djup saknar jag något för att riktigt imponeras. Därför nöjer jag mig nu med en stark sjua, och jag anser att både Den lilla sjöjungfrun och Aladdin nuförtiden upplevs bättre än denna; något jag inte ansåg när jag först såg Skönheten och odjuret.

Precis som den förra DVD-utgåvan innehåller den nya utgåvan endast 2002 års specialversion, som innehåller en nytillsatt scen på sex minuter som till största delen utgörs av musikalnumret "Mänska igen". Låten och scenen skrevs till filmen, men den klipptes bort innan filmen färdigställdes; troligen då sången inte för handlingen framåt på samma sätt som de andra låtarna. 2001 animerades och färdigställdes den scenen, och sattes in i filmen på den plats den var tänkt att ligga. Scenen har absolut en viss charm, men den känns inte helt konsekvent med resten av filmen och låten är heller inte alls i samma höga klass som de resterande sångerna. Därför tycker jag att filmen fungerar bättre utan den extra scenen, och det är därför beklagligt att det inte finns någon möjlighet att spela filmen i dess originalversion utan den extra scenen. Märkligt nog anger omslaget att tre olika versioner av filmen finns att tillgå ("Tre förtrollande versioner av Skönheten och odjuret"), men något sådant hittar åtminstone inte undertecknad. Det har funnits en amerikansk DVD-utgåva där både originalversionen och specialversionen funnits som alternativa val, och jag gissar att det är därifrån denna felaktiga beskrivning kommer.

Den svenska dubbningen gjordes av Barrefelt Produktion, och det här var den allra sista Disney-dubbningen som Doreen Denning regisserade. Som Belle hör vi Sofia Källgren, och hon gör en utmärkt insats. Hon låter riktigt lik originalrösten, även om hon har en något djupare röst än originalet. Hon behåller rätt röstkaraktär och känsla, och dessutom är hennes fantastiska sångröst ett plus. Odjuret (vars riktiga namn vi aldrig får veta) spelas av Tommy Körberg, som gör en utmärkt insats och låter mycket lik originalet. som Lumiére hör vi Jan Malmsjö, som låter mycket lik originalet och behåller rätt karaktär och känsla. Till Clocksworth har Åke Lagergren lånat ut sin röst, och han har en något mörkare röst än originalet men gör ändå en mycket bra insats och behåller rätt känsla och stil i rösten. Som Mrs. Potts hör vi Meta Velander, som inte är alltför lik originalet utan har en påtagligt ljusare och lenare röst. Hon behåller dock någorlunda rätt röstkaraktär, och gör därför ändå en fullt godkänd insats. Däremot har Meta en bättre sångröst än Angela Lansbury. Som Chip hör vi Daniel Falkman, som har en något mörkare röst än originalet och också låter marginellt äldre, men gör ändå en bra insats och behåller rätt röstkaraktär. Hans inlevelse är inte helt perfekt, men med tanke på hans ålder är det ändå en lovvärd insats.

Gaston spelas av Hans Josefsson, som gör en strålande insats och låter mycket lik originalets Richard White. Le Fou spelas av Claes Malmberg, som har en något ljusare röst än originalet men gör en fin insats och behåller helt rätt karaktär i rösten. Intressant att notera är att Claes har en något bättre sångröst än originalskådisen. Som Belles pappa Maurice hör vi Anders Nyström, som är relativt lik originalrösten men med en något mörkare och inte riktigt lika karaktäristisk röst. Tant Tant Garderob hör vi Siv Wennberg, som har en något mörkare röst än originalet men som ändå gör en bra insats och behåller någorlunda rätt karaktär i rösten. Alla talar med bra eller utmärkt inlevelse. Ett litet problem är dock att vissa karaktärers namn uttalas lite olika beroende på vilken skådespelare som säger det. Det mest påtagliga är att Gaston av vissa (däribland Sofia Källgren) uttalas med rent franskt uttal utan att man hör det avslutande N:et, medan andra uttalar namnet i något mer försvenskad form med hörbart N. Det är ett vanligt problem vid dubbning i och med att alla skådespelare dubbar sina repliker var för sig utan att vara i studion samtidigt, men jag tycker ändå att en uppmärksam regissör eller tekniker borde ha tänkt på detta vid dubbningen. Det här är dock mindre påtagligt än i många andra filmer, i och med att uttalandet inte skiljer sig enormt mellan olika personer.

Den nytillkomna scenen i specialversionen, "Mänska igen", är istället dubbad av KM Studio. Där har enstaka röstbyten skett, varav det mest påtagliga är att Clocksworth spelas av Gunnar Uddén istället för Åke Lagergren. Han gör visserligen en helt okej insats, men man hör ganska tydligt att rösten bytts ut och Gunnar har en mer "alldaglig" röst. Ett annat problem i scenen är att Jan Malmsjö här talar med en kraftigare fransk brytning än i resten av filmen, till den grad att det rentav är svårt att höra vad han säger. Man hör också att körsångarna i "Mänska igen" är andra än i resten av filmen. Allt detta försämrar helhetsintrycket, men det är förstås ett svårlösligt problem vid nytillkomna scener så långt efter att originalfilmen gjordes.

Det mest besynnerliga är att i samband med tilläggsdubbningen av extrascenen skedde också en omdubbning av prologen i början, där berättarrösten dubbats om. Det är fortfarande samma berättare, men jämför man med äldre VHS-utgåvor hör man tydligt att det skiljer sig i uttal och inlevelse. Till råga på allt upplever jag inlevelsen som något sämre i den nya dubbningen, varför jag inte för mitt liv kan förstå varför scenen dubbats om. Jag har tyvärr inte lyckats få någon klarhet i detta mysterium, men resten av filmen utöver prologen har fått behålla sin ursprungliga dubbning.

Den svenska översättningen av allt utom tilläggsscenen var det Doreen Denning som svarade för, vilket alltid brukade resultera i en hög kvalitet. Jag har inte haft tid att detaljstudera hela scenen mellan svensk och engelsk version, utan har koncentrerat mig på ett antal utvalda scener, men Skönheten och odjuret verkar inte ha varit ett undantag. Ett lite märkligt fenomen är att de allra flesta karaktärsnamn fått behålla sina ursprungliga namn även i Sverige, men med ett tydligt undantag - Cogsworth har i den svenska dubbningen istället kallats för Clocksworth. Det kan ses som en lite egendomlig förändring, men å andra sidan låter Clocksworth antagligen mer logiskt för de flesta svenskar med begränsade kunskaper i engelska, varför det kan ha varit en klok idé. Förutom den detaljen håller översättningen mycket hög klass, och jag har inte hittat några tecken till översättningsfel. Allt låter naturligt och bra.

Av de scener jag kontrollerat närmare hittar jag bara en sak att anmärka på. Jag är nämligen inte helt förtjust i att asylum översatts med hospital - det är förvisso rätt översatt, men jag upplever hospital som mer gammaldags än asylum (som är ett mer universellt begrepp) och svårare att förstå för en yngre publik. Nu ska ju visserligen Skönheten och odjuret utspelas långt bakåt i tiden, men när det finns risk att den kanske främsta målgruppen inte förstår syftet så tycker jag att det har gått för långt, plus att resten av dialogen inte upplevs gammaldags på samma sätt. Det bästa ur en språkmässig synpunkt vore förstås att istället översätta asylum med det mer tidlösa begreppet mentalsjukhus, men det skulle å andra sidan medföra problem med läppsynken. I övrigt kan en översättning knappast bli så mycket bättre än så här, och det är imponerande att se att Doreen Denning lagt ner sådan tid och energi på det. I och med den tidspress och ekonomiska situation som nuförtiden oftast råder inom dubbningsbranschen misstänker jag att vi kanske aldrig får se så här hög kvalitet igen i dubbningssammanhang. De svenska översättningarna, som Ingela "Pling" Forsman skrivit, är också mycket bra. Överlag är de relativt fria, men behåller alltid andemening och innehåll från originalet och tar sig lagom stora friheter.

Munrörelserna stämmer relativt väl, och fastän det inte är någon perfekt synk så blir det aldrig störande på något sätt. Det varierar en del mellan olika scener, men överlag är det riktigt bra. Det märks dock att Doreen valt att prioritera språket och översättningen framför en perfekt läppsynk, men det tycker jag är ett klokt beslut.

På bio och VHS stod förtexterna på svenska, och där angavs också svenska dubbcredits under ett tidigt skede vid eftertexterna. Tyvärr har DVD-utgåvan inte behållit den svenska bildversionen, utan här återges filmen istället i amerikansk bildversion. Där är istället förtexterna och titeln kvar på engelska, fast enstaka textskyltar översätts med hjälp av textremsor i bild. Efter alla sluttexter görs ett programmerat uthopp till en lista på svenska röster och studiocredits. Det går ganska snabbt och är svårt att hinna läsa, men dessbättre går det att trycka på stillbild. De svenska creditsen på DVD:n gäller både den ursprungliga dubbningen och tilläggsdubbningen för specialversionen, som båda satts ihop till en gemensam lista. Då exempelvis både Doreen Denning och Monica Forsberg crediterats för regi är det knappast helt oproblematiskt att lista ut vad som verkligen gäller för majoriteten av filmen, varför det vore mer logiskt med en separat lista för tilläggsdubben efteråt.

Sammanfattningsvis har Skönheten och odjuret en mycket imponerande dubbning, med röster som i de allra flesta fall är riktigt lika originalen och där samtliga bibehåller rätt röstkaraktär, känsla och charm. Översättningen är utmärkt och likaså sångtexterna, och det enda som inte är riktigt perfekt är munrörelserna. Men då det oftast är omöjligt att kombinera perfekt översättning med perfekta munrörelser så är det oftast nödvändigt att prioritera någotdera, och då känns översättningen som viktigare än perfekt läppsynk i mina ögon.

DVD-utgåvan kommer i ett fodral med två DVD-skivor och ett glänsigt papphölje runt, vilket ser ganska tjusigt och effektfullt ut. Bilden är i anamorfisk Widescreen med proportionerna 1,85:1. Ljudet finns i Dolby Digital 5.1, och förutom det svenska ljudspåret finns förstås det engelska originalljudet samt en finsk och isländsk dubbning. Filmen är textad på svenska, finska, isländska och engelska, och det finns både vanlig engelsk text samt engelska för hörselskadade. Tyvärr finns dock ingen svensk text för hörselskadade. Bild- och ljudkvaliteten är mycket bra, och det syns att Disney lagt ner tid på att restaurera bilden. Faktum är att det ser nästan lika bra ut som nyproducerade långfilmer, och samtidigt är bilden inte överbehandlad utan har behållit sin lyster och levande stil.

När man matar in skivan i DVD-spelaren, möts man av en språkvalsmeny. När man valt språk får vi se varningstexter i 5 sekunder på valt språk, följt av en kortare distributörsjingel. Filmen innehåller något som Disney kallar för FastPlay, vilket innebär att vi därefter får några sekunder på oss att välja Huvudmeny från alternativen som dyker upp. Gör man ingenting, så startar istället automatiskt uppspelning av några trailers följt av huvudfilmen och en del extramaterial. Det är säkert smart och uppskattat bland barn i USA och England, där det inte bör finnas olika språk att ta hänsyn till, men i Skandinavien försvinner en stor del av poängen genom språkvalsmenyerna i början. Beskrivningen på filmens omslag om att man inte "behöver använda fjärrkontrollen" blir därmed en sanning med modifikation, och det är knappast mycket svårare för småbarn att välja det förvalda alternativet "Se filmen" från huvudmenyn än att välja svenska som språk i början. Då slipper man dessutom de automatiska trailers som automatiskt visas i och med FastPlay, då man - om man hoppar förbi FastPlay för att gå direkt till huvudmenyn - inte får se några trailers. Menyerna är på svenska, och snyggt animerade. Visserligen märker man att menyerna är datoranimerade, och inte handanimerade som i själva filmen, men det ser ändå fullt godkänt ut.

Som extramaterial på den första DVD-skivan hittar vi först ett "sjung med"-textspår till själva filmen, som medför att alla sånger under filmens gång visas sångtexter till via traditionell textning. Till skillnad från de flesta andra liknande funktioner visas sångtexterna här inte i karaoke-stil utan via mer traditionell text. Däremot finns motsvarande text för både svenska och engelska ljudspåret, vilket är uppskattat.Resten av filmen är otextad. Därefter återfinns ett kommentatorspår till filmen med de båda regissörerna Gary Trousdale och Kirk Wise samt producenten Don Hahn. Det är ganska intressant, och en hel del matnyttigt framkommer även om man kan tycka att regissörerna inte riktigt har tillräckligt mycket att berätta för att hålla intresset vid liv hela tiden. Kommentatorspåret har svensk text, och där slutar det roliga på den första skivan. Undertecknad har ännu inte hunnit granska extramaterialet på disc 2, och återkommer därför med det inom kort.

Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 30 november 2010
Senast uppdaterad: 1 december 2010

Recensionen har lästs 6607 gånger av 4055 personer, sedan den 30 november 2010

Betyg:
Film/serie * * * * * * *     7
DVD-produktion * * * * * * *     7
Röster * * * * * * * *    8
Inlevelse * * * * * * * *    8
Översättning * * * * * * * * *   9
Munrörelser * * * * * * *     7
Helhetsintryck dubbning * * * * * * * *    8
Snittbetyg: * * * * * * * och en halv    7,5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:
Helhetsintryck dubbning:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen, filmen eller dess dubbning. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
TVÅA - TVÅA - ETTA - FYRA
Skriv in ovanstående siffror:
 

Amanda - onsdag den 1 december 2010 kl. 19:53:
Mycket bra recension, även om jag – kanske av nostalgiska skäl – tycker att filmen är en av Disneys bästa. Angående översättningen av "asylum" till "hospital" så hade nog "dårhus" varit det mest lättbegripliga valet, även om jag inte har några minnen av att innebörden skulle varit oklar ens när jag var riktigt liten. Jag tycker snarare att det är bra om dubbad film (tillsammans med böcker) kan bidra till barns ordförråd genom att en variation av svenska ord används – någon gång ska ju vara den första med allt :)

psychedelic

© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna


 

Vill du annonsera här?
Kontakta webbmastern